fredag 27 juli 2012

Krissäkrade livsstilar

.

I mitt förra blogginlägg skrev jag om vad jag sysslat med under våren (istället för att skriva texter här på bloggen). Jag noterade efter jag publicerat texten att det tyvärr fanns en del direkta överlappningar med den dessförinnan senast skrivna texten. Men ni hade väl alla i vilket fall glömt vad jag skrev om för nästan ett halvår sedan (i februari)?

Nå, som jag skrev i förra blogginlägget så har tiden som skulle kunna ha ägnats åt att skriva blogginlägg under våren istället ägnats åt att skriva och lämna in ansökningar om forskningsmedel. Ansökan nedan skickades till en mindre stiftelse i mitten av våren och den är (naturligtvis) också anpassad till utlysningstexten för att maximera chansen att behaga anslagsgivarna och falla dem i smaken (”vår stiftelse ger pengar till forskning om bla bla bla”).

Notera särskilt hur jag försöker sälja in just det jag själv vill göra utan att jag själv för den ska bli misstänkliggjord betraktad som ”dysterkvist”, ”domedagsprofet” etc. Jag har vidare förkortat texten nedan en del; tagit bort litteraturlistan (4 sidor lång) och alla akademiska referenser i texten för att göra den lite mer lättläst. Trots att jag även kortat ner texten lite på en del andra sätt är detta ett rejält långt blogginlägg. I nästa blogginlägg följer en analys och lite om planerna för framtiden.


Titel: Bortom ekologisk modernisering: krissäkrade livsstilar för ett hållbart samhälle

INLEDNING

Idag ligger målet att ställa om till ett ”hållbart samhälle” högt upp på den politiska agendan. Sverige har antagit det officiella målet att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40% till år 2020 jämfört med 1990. Hur detta ska gå till i praktiken är oklart och det råder också delade meningar om vad ett ”hållbart samhälle” – bortom minskningar av växthusgasutsläpp – innebär i praktiken.

Den politiskt mest etablerade idén utgår idag från att det går att kombinera ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling (så kallad ”ekologisk modernisering” eller ”ekomodernism”). Mot detta står idén om att ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling inte låter sig kombineras och att en omställning mot ett ”hållbart samhälle” måste innefatta mer omfattande förändringar; att vi måste minska vår energianvändning, vår resursförbrukning och vårt ”ekologiska fotavtryck”.

Idag organiserar sig engagerade individer, lokala initiativ och nätverk på Internet för att ideologiskt, praktiskt och konkret utforska alternativa livsstilar som innefattar ett mindre ekologiskt fotavtryck. Drivkrafterna för dessa individer och grupper kan vara både positiva och negativa:

• Negativa drivkrafter i form av oro och att man befarar en framtid fylld av utmaningar och vedermödor (till exempel som en effekt av klimatförändringar). Ett sätt att redan idag förbereda sig för framtiden är att leva som om det man fruktar redan har inträffat.

• Positiva drivkrafter i form av att livsstilsförändringar – till skillnad från ändlösa samtal och diskussioner om hur en hållbar livsstil eller ett hållbart samhälle kan tänkas se ut – ger tillfredsställelsen av att agera och konkret utforska vad det betyder att ställa om till ett hållbart samhälle.

Mer specifikt vill jag studera den så kallande ”Omställningsrörelsen” (Transition Town movement) och närliggande rörelsen (se vidare nedan). Omställningsrörelsen verkar för aktiva förberedelser inför (enligt deras uppfattning) två kriser som vi kommer att möta under de närmaste decennierna; en energikris (”peak oil”) samt klimatförändringar.


SYFTE OCH FORSKNINGSPROBLEM

I detta projekt är jag intresserad av personer som 1) lever sina liv utifrån en övertygelse om att vårt samhälle går en eller flera allvarliga och samverkande kriser till mötes (ekonomi, ekologi och energi) och 2) praktiskt förbereder sig för den framtid de fruktar genom att konkret förändra sin livsstil. Denna omställning kan vara lätt eller svår och den kan inbegripa att man både mentalt och en fysiskt avlägsnar sig och till viss del ställer sig “vid sidan om” konventionella värderingar och det vanliga samhället.

Syftet med detta projekt är att inventera, kartlägga och beskriva ”hållbara”, “krissäkrade” och/eller “resilienta” livsstilar i Sverige idag. Att utforma en hållbar/krissäkrad livsstil kan inbegripa att man läser på och förkovrar sig (böcker, alternativa informationskanaler på Internet), bygger upp sociala nätverk och hittar nya vänner (genom lokala aktiviteter, diskussionsforum på Internet) och tillägnar sig nya färdigheter (odling, matförädling, hantverk). En hypotes är att informations- och kommunikationsteknologier (IKT) idag spelar åtminstone en viss och troligtvis en stor roll för att hitta och utbyta information och för att hitta nätverk och ”stödgrupper”.

Projektets forskningsfrågor är:

Tankar (föreställningar):

• Vad oroar man sig för och vilka är drivkrafterna bakom planerade eller genomförda livsstilsförändringar?

• Vad föranledde ursprungligen ett ställningstagande inom området?

Handlingar (att skapa och upprätthålla en hållbar/krissäkrad livsstil):

• Vilka praktiska åtgärder vidtogs som första steg mot en hållbar/krissäkrad livsstil?

• Vilka praktiska förberedelser vidtar man idag för att förbereda sig inför framtiden?

Datorer (IKTs roll):

• Vilken roll har IKT spelat för anammandet av en hållbar/krissäkrad livsstil?

• Vilken roll spelar IKT idag för omställningsprocessen mot en hållbar/krissäkrad livsstil?

En fråga som inte är av central betydelse för detta projekt men som ändå är väl värd att ha i åtanke berör informanternas tankar och föreställningar om Informations- och Kommunikationsteknologier (IKT). IKT kan på en och samma gång ses som en central drivkraft i framväxten av en strömlinjeformad kapitalistisk globaliseringsprocess som informanterna vänder sig emot, och, Internet kan samtidigt ses som en förlaga till Sörgårdsidylliska småskaliga, icke-hierarkiska distribuerade nätverkssamhällen.


BAKGRUND

Det råder idag delade meningar om vad som utgör ett ”hållbart samhälle” och hur vi ska nå dit. Den politiskt mest etablerade idén utgår idag från att det går att kombinera ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling (så kallad ”ekomodernism”). I linje med detta perspektiv kan man till exempel peka på hur man i Stockholm idag bygger nya ”hållbara stadsdelar” så som Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden, hur man strävar mot att ställa om bilflottan mot biobränslen och elbilar, köpa energisnåla vitvaror, bygga mer energisnåla hus, bygga ut kollektivtrafiken etc. Detta perspektiv kombineras inte sällan med idéer om (relativt ytliga) beteendeförändringar så som att byta ut glödlamporna mot energisnåla alternativ, släcka ljuset när man går ut ur rummet, stänga av TV-apparaten (istället för att ställa den i stand-by-läge), köpa närodlad och/eller ekologisk mat, sopsortera etc. Den bärande idén är att vi även i framtiden kommer att kunna fortsätta att leva ungefär som idag och att omställningen till ett hållbart samhälle inte kommer att innebära några större umbäranden, livsstilsförändringar eller sänkningar av vår materiella standard.

Mot detta står idéer om att ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling inte låter sig kombineras och att en omställning mot ett ”hållbart samhälle” måste innefatta mer omfattande förändringar. Att ”konsumera sig ifrån problemen” genom att köpa (resurskrävande nytillverkade) elbilar eller energisnåla vitvaror ses inte som en framkomlig väg, och mot relativt ytliga beteendeförändringar ställer man istället mer omfattande livsstilsförändringar.

Vi kan idag skönja inget mindre än en konflikt mellan två olika världsåskådningar. Den konventionella utgår från att de senaste årens bekymmer utgör “ett hack i kurvan” och att världsekonomin kommer att repa sig inom några år. Den alternativa utgår istället från att vi befinner oss vid en brytpunkt och att vi står inför flera samverkande kriser (klimat, miljö, ekonomi, energi, råvaror, vatten, mat) som kräver helt nya sätt att tänka.

Den så kallade “trippelkrisen” (ekonomi, ekologi och energi) skapar också oro inför framtiden och i efterdyningarna av den globala finanskrisen 2008 tilltar kritiken mot det rådande politiska och ekonomiska systemet. I många fall framförs denna kritik i form av protester mot strandade klimatförhandlingar (Köpenhamn 2009), ojämn inkomstfördelning (Occupy Wall Street), övernationella påtryckningar (Grekland 2011-2012) och sociala nedskärningar (flera europeiska länder). Det finns alltså gott om protester mot både det ena och det andra, men mer sällan ser man någon som är för utforskandet av konstruktiva alternativ.

Inom ramen för samhällets ”normala” förberedelser och dess beredskap inför kriser och katastrofer av olika slag spelar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en framträdande roll. I MSBs nyligen utkomna rapport ”Framtida utveckling som kan påverka arbetet med samhällsskydd och beredskap” utgår man från fem hotbilder (”scenarier”) för år 2032. Flera av dessa hotbilder överlappar de framtidsbilder som studiens målgrupp oroar sig över och försöker förbereda sig för.

MSB arbetar med att ”stärka samhällets skydd och beredskap” genom att analysera och bedöma hot mot samhället på kort och på lång sikt. Samtidigt tar MSB ”[inte] ställning för eller emot en viss typ av verksamhet eller ideologiska lösningar på olika samhällsproblem”. MSB kan alltså peka ut ”Accelererande klimatförändringar och ett stigande oljepris” som en av fem hotbilder, men det finns därefter ett stort glapp mellan MSBs skissartade beskrivning av hur samhället på en övergripande nivå kan (inte bör) förbereda sig för ett sådant scenario, respektive råd eller riktlinjer för hur enskilda personer, lokalsamhällen eller för den delen kommuner kan förbereda sig. Detta är inget som MSB kan lastas för då sådana bedömningar och rekommendationer helt enkelt ligger utanför MSBs regleringsbrev.

Ingen vet vad ett hållbart samhälle egentligen innebär. Myndigheter och organisationer kan spekulera över och också utarbeta planer och strategier för att möta tänkbara framtida hot. Bortom att utveckla sådana planer kommer dock väldigt lite att göras rent konkret innan sådana hot upplevs som inte bara ”möjliga” utan även som ”sannolika”, ”troliga” ”angelägna” eller ”överhängande”.

I denna studie ämnar jag dock studera människor som inom ramen för eller i anslutning till Omställningsrörelsen praktiskt och konkret försöker utforska dessa frågor genom att ställa om sina egna liv och därigenom utforska och utveckla hållbara/krissäkrade livsstilar för att möta de problem som de uppfattar som inte bara som möjliga, utan även som sannolika, troliga, angelägna eller överhängande. Man skulle kunna säga att det rör sig om människor vars huvudsakliga intressen omfattar miljövård, energi, samhällsbyggnad och transportteknik, bland annat med avseende på teknisk-ekonomisk analys.

Omställningsrörelsen ser sig själv som en samhällelig “katalysator” och som en föregångare som strävar till att mobilisera lokalsamhället (inklusive andra som bor där men som inte har samma drivkrafter och inte oroar sig för samma saker som de själva) för att genomföra lokala “omställningsprojekt”. Dessa projekt strävar till att öka den lokala resiliensen till exempel genom att odla mat lokalt, skapa relationer och kontakter mellan olika typer människor (samhällsklasser, åldrar etc.) och lära sig olika hantverk (inklusive traditionella hantverk).

Rörelsen startade i England för knappt fem år sedan och har sedan spridits snabbt. För närvarande omfatta den nästan 1000 olika omställnings-initiativ (varav en handfull officiella i Sverige). Ett skäl till rörelsens snabba spridning har varit dess användning av IKT för att koordinera, informera, engagera och värva nya medlemmar. IKTs centrala roll i rörelsen till trots så finns det knappt någon forskning om detta bruk eller hur det samverkar med en praktisk omställning av livsstil. Det närmaste man kan komma en sådan forskningsansats är en kandidatuppsats i geografi från University of Cambridge.

Bortom ekomodernistiska visioner av mål och medel för att nå ett hållbart samhälle kan dessa individer och grupper fungera som exempel och kanske också som föregångare som konkret utforskar alternativa idéer om vad en övergång till ett hållbart samhälle kan innebära i praktiken.

Eftersom framtiden är oviss går det självklart inte att fastställa huruvida dessa personer ”oroar sig i onödan” eller om vi alla borde ta ett visst intryck av deras hållbara/krissäkrade livsstilar. Deras förberedelser kan inkludera en strävan att ta ökat ansvar för sin egen (och till viss del sina grannars) mat-, vatten- och energiförsörjning, samt att i motsvarande utsträckning måhända inte frigöra sig ifrån, men åtminstone minska sitt beroende av det omgivande samhället.


MATERIAL OCH METOD

I denna studie ämnar jag undersöka Omställningsrörelsen (Transition Town-rörelsen). Omställningsrörelsen är en kollektivt orienterad rörelse som verkar för att förbereda individer, grupper och (lokal-)samhället inför två kommande kriser; en energikris (”peak oil”) och klimatförändringar.

En framträdande mötesplats för den svenska delen av Omställningsrörelsen (”Omställning Sverige”) är deras hemsida. Där finns forum, medlemsregister, kalendarium, länksamlingar etc. Det finns även flera andra organisationer vars verksamhet mer eller mindre överlappar med Omställningsrörelsens, till exempel Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Föreningen Kärngårdar, Föreningen Permakultur i Sverige, nätverket för praktisk kunskap om självhushållning etc.

Materialinsamling kommer främst att utgå från etnografiskt inspirerade metoder; intervjuer, dokumentanalyser och i förekommande fall deltagande observationer. I och med att Internet är ett centralt verktyg för Omställningsrörelsen kommer jag även att använda mig av digital etnografi, vilket innefattar forum- och blogganalyser och även kan omfatta medierade intervjuer och deltagande observationer i onlinemiljöer.

Själva materialinsamlingen kommer att ske genom 1) Internet (se ovan) samt 2) genom att genomföra tre veckolånga ”Sverige-resor” (i olika riktningar från Stockholm). De tilltänkta informanterna tenderar att inte sälla bo i mindre städer eller på landet.


TID OCH KOSTNADER

En preliminär tidsplan ser ut enligt följande:

- Ansökta medel i termer av tid (20% av en årsarbetstid) 344 timmar enligt följande:

60 timmar - Insamling av material från Internet

30 timmar - Förberedelser, koordination inför resor

105 timmar - ”Sverige-resor” (3 veckolånga resor)

15 timmar - Workshop med personal från MSB (se ”resultat” nedan)

90 timmar - Analys av insamlat material

44 timmar - Skriva vetenskaplig artikel

∑ 344 timmar


Arbetet kommer främst att förläggas till vinterhalvåret 2012/2013 på grund av andra åtaganden dessförinnan (främst undervisning under första halvan av höstterminen). Intentionen är att jobba ca 50% i projektet under en period som sträcker sig från mitten av oktober till mitten av mars.


TEORETISKA PERSPEKTIV OCH FORSKNINGSFRONT

I detta projekt är mina teoretiska utgångspunkter:

1) Teoribildningen kring socialt kapital och gemenskaper (communities) på och utanför Internet. Putnam gör skillnad mellan inkluderande (“bridging”) och exkluderande (“bonding”) socialt kapital, där det förra bygger broar till det omgivande samhället och icke-medlemmar och det senare stärker gruppens identitet inåt (ibland i antagonism till det omgivande samhället). Uppfattar informanterna sig som delar av att nätverk, en grupp, en gemenskap eller en större rörelse, och vilka är attityderna och förhållandet till det omgivande samhället?

2) Inom Social movement theory har industrisamhällets fokus på ekonomisk rättvisa (e.g. arbetarrörelsen) senare vidgats till att inom New social movements också omfatta “post-materialistiska” värderingar och rättigheter (e.g. kvinnorörelser, homosexuellas rättigheter, miljöfrågor). För 2000-talets sociala rörelser spelar IKT en allt större roll. Hur kan nätgemenskaper kring hållbara/krissäkrade livsstilar förstås i termer av sociala rörelser? Hur balanseras motstridiga krav på organisatorisk identitet mot öppenhet gentemot omvärlden, information mot mobilisering, transparens mot skyddade sektioner för medlemmar?

3) Det område som Lievrouw kallar “alternative computing” och som innefattar användningen av en teknologisk infrastruktur för att åstadkomma social förändring. Den ideologiska grunden till alternative computing finns i den s.k. hacker-rörelsen där samspelet mellan kreativt arbete och kreativ fritid särskilt lyfts fram. På en praktisk nivå finns en speciellt intressant yttring i form av open source-rörelsen, där en mer transparent och demokratisk innovationsprocess är central. De medieteoretiska begrepp som kan härledas ur detta perspektiv är främst mediering, remediering och rekonfiguration. I vilken utsträckning är dessa begrepp tillämpbara i gränslandet mellan sociotekniska nätverk och de materiella praktiker som ska undersökas?


FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH NYTTOR

Projektet syftar till att inventera, kartlägga och beskriva ”hållbara”, “krissäkrade” och/eller “resilienta” livsstilar i Sverige idag och därigenom bidra med kunskaper om, och exempel på konkreta förslag på hur ett framtida hållbart samhälle skulle kunna se ut.

Vi kan per definition bara spekulera om hur morgondagens ”hållbara samhälle” ser ut. Men det vore samtidigt bra att ha tillgång till en mängd förslag och exempel på hur framtiden skulle kunna se ut. De informanter, vars praktiker kommer att undersökas i detta projekt, kan till viss del redan idag sägas ”leva i framtiden” (den framtid de förutspår och arbetar med att förbereda sig för).

Projektens preliminära resultat kommer att avslutningsvis presenteras och stämmas av i form av en workshop med personal från MSB (och ev. andra myndigheter).

Resultat från projektet kommer också att presenteras vid minst en internationell konferens och i form av minst en artikel till en vetenskaplig tidskrift.

Dokumentation och spridning av projektresultat (universitetens lagstadgade ”tredje uppgift”) kommer att löpande presenteras i form av en webbsida/blogg. Den sökandes akademiska websida/blogg är ett exempel på hur detta skulle kunna ske.

.

5 kommentarer:

Unknown sa...

Lycka till med din ansökan. Känns som viktig forskning och en väg att rasa den mur av förnekande som håller vårt samhälle i ett strupgrepp. I alla fall i stort.
Moventia

Urban Persson sa...

Bilden högst upp är lite fel. När samhället kollapsar (det är inte om det kollapsar) finns knappast gummistövlar. Ett mångdubbelt större behov av sådant uppstår. Grepar finns och har en längre livslängd. Sådant kan göras enkelt lokalt.

Om jag vore dig så skulle jag lägga ner forskningen om en hållbar utveckling. Ät istället bara potatis under ett år, eller längre, och se vad som händer och publicera resultatet löpande på bloggen. Liknande försök har gjort och det har varit möjligt. Det går att överleva och även att hålla hälsan och vikten uppe. Det akademiska går in genom ena örat och ut genom det andra och är trams. Du får samtidigt pengar över. Men försök ändå att få något från MSB för potatisdieten.

Daniel sa...

Tack Moventia.

Urban: "När samhället kollapsar finns knappast gummistövlar" men vem har sagt något om "när samhället kollapsar"? Jag är intresserad av hur människor förbereder sig *idag*. En del av dessa människor har gummistövlar. Hur kan man undersöka vad som händer/kommer att hända när (efter) samhället kollapsar?

Ät potatis i ett år för att...? Ät potatis själv i ett år och lägg ut det på *din* blogg. Var och en blir salig på sin tro.

Det där med att det akademiska är trams kan det däremot ligga något i. Många som forskar tycker säkert sjäva att det mesta som *andra* forskar på är trams. Färre tycker att det de själva forskar på är trams, men många drabbas säkert av tveksamhet inför den egna forskningens (eller livets) viktighet åtminstone någon gång.

Jag tycker att forskning om (t.ex.) "hur Facebook... tja, någonting" är ganska tramsigt eftersom jag misstänker att det är en "fluga" (ur ett kollaps/hårdare tider-perspektiv). Möjligtvis vore det intressant att undersöka unga människors abstinensbesvär när de tvingas leva utan smartphone/Internet (sådan forskning har gjorts).

Men som sagt, jag spinner en väv utifrån där jag är och dit jag vill och dina kommentarer är varken speciellt hjälpsamma eller ens knappt förståeliga. What's your point? Att vi inte borde ha/bekosta forskning över huvud taget? Att... ja, vadå? Vad sysslar du själv med som kan vara så oerhört viktigt och otramsigt till exempel?

Urban Persson sa...

Dina inlägg är intressanta eftersom du har distans. Det är nästan som om den gällde pengar till studier av avlägsna hottenhottar. Du är bara ett snäpp bättre än mig på att dölja att du är en riktig domedagsprofet och i varje fall en potentiell sådan.

”Ett sätt att redan idag förbereda sig för framtiden är att leva som om det man fruktar redan har inträffat.” ”Det finns alltså gott om protester mot både det ena och det andra, men mer sällan ser man någon som är för utforskandet av konstruktiva alternativ.” Här kom potatisodlingen in som ett effektivt sätt att överleva på enklast tänkbara sätt. Området är närmast ett vitt fält på forskningskartan och det står inte i relation till möjlig praktisk betydelse. En lobbyist i Washington för potatisodlare åt bara potatis i 60 dagar. Liknande och längre försök har gjort tidigare i militära sammanhang men det finns väldigt lite dokumenterat om detta.
http://www.20potatoesaday.com/

IKT gör nog bara folk mer förvillade för att inte säga hjärntvättade. Ett hållbart samhälle är trams lika mycket som en omställningsprocess. Kollapsen är komplex. Mest känneteckande är nog att naturresursernas utvinning tar en allt för hög andel av BNP. Andelen ökar snabbt och det tog jag upp förra veckan. Ökningen har ingen stabilserande botten (nämndes inte) och det betyder att utvinningen helt enkelt upphör, i mer gynnade områden senare än i andra, samtidigt som handeln upphör.
http://efteroljan.blogspot.se/2012/07/varens-aktiviteter.html

Det ena ger det andra och nedgången blir snabbare än många tror. Det har bara gått 10-12 år sedan produktiviteten toppade. Efter upphörandet och med ett mycket fattigt liv baserat på rester tror jag inte att någon statlig centralmakt kan upprätthållas. Samhället blir fritt från inflytande från Stockholm och Bryssel. Men det är mer socialpsykologiskt än ekonomiskt och därför svårt att bedömma. Säkerhetsmupparna på MSB har i varje fall ingen susning om sånt här.

Du undrar vad jag håller på med. Det ligger lite utanför men jag kan i varje fall säga det mesta är relaterat på något sätt till kollapsen. Jag har bland annat samlat på mig några hundra ton järnskrot, vilket har gett en mycket bra avkastning. Domedagsprofetsior säljer dåligt och där är det inga pengar, som du också har konstaterat.

Daniel sa...

Urban,

Det är alltid vanskligt att gissa sig till andra personers drivkrafter och ingen gillar att få det skrivet på näsan av okända personer "hur de (egentligen) är". ("Du är ett snäpp bättre än mig på att..."). Dessutom är det oftast fel. Även om du lusläser denna blogg så påbörjade jag den för fyra år sedan så jag vet inte ens om jag kan stå för allt jag skrev då eller för två år sedan.

Att språket är distanserat ("hottentotter") är ett krav för att inte förlora trovärdigheten i en ansökan. Man måste vara öppen för olika tolkningar av det man ska undersöka. Om jag tar parti, blir känslosam eller höjer röstläget så uppstår direkt misstanken att jag redan på förhand vet vad jag ska komma fram till, eller att jag är obalanserad etc (= inga pengar).

Ok, jag förstår att potatisodling var allvarligt menat. Men, tyvärr är det inget som jag, hemmahörandes på KTH, Skolan för Datavetenskap och Kommunikation kan sysselsätta mig med i min forskning. Vad jag personligen kan göra här och nu beror på val som jag gjorde för 5, 10 och 20 år sedan - innan jag kände till energi- och andra utmaningar. Se vidare det föregående blogginlägget (angående "ransonering") så förstår du kanske.

"Det ena ger det andra och nedgången blir snabbare än många tror". Så kan det vara. Eller så går nedgången långsammare en vissa (du) tror. Att tvärsäkert uttala sig om "hur det blir" känns vanskligt. Men, det är ju just det jag vill undersöka. Inte "hur det blir", men väl hur ett tvärsnitt av omställare (kan inkludera dig) tror att det blir.