Grön IT

.
Datorbranschen har blivit kritiserad för att konsumera mycket energi och därmed bidra till koldioxidutsläppen. Något som säkert överraskar många är att branschen (enligt analysföretaget Gartner) bidrar med 2% av de globala koldioxidutsläppen och att detta är lika mycket som den utskällda flygbranschen står för. I flera länder (USA, England, Tyskland) beräknas hälften av alla datorer stå på för jämnan.

Att i denna situation spara och optimera är inte bara ett sätt att minska utsläppen utan också att spara pengar, inte minst med tanke på att många räknar med att priserna på elektricitet kommer att stiga ytterligare framöver. Från att ha varit en ”moralisk” fråga som handlat om miljömedvetenhet och socialt ansvar har grön IT bara senaste året tagit steget till att också bli en fråga om kostnader, resultat och vinst. Ytterligare faktorer som verkar för en rörelse mot grön IT är att till skillnad från flygbranschen ökar datorbranschens energiförbrukning med tvåsiffriga procenttal varje år samt att många redan nu förbereder sig för striktare framtida regleringar och lagstiftning kring ”gröna” frågor.

Vad är då grön IT? Grön IT omfattar frågor om såväl energieffektiv hårdvara, om mjukvara för att övervaka och optimera elanvändning, om att använda mer miljövänliga material samt effekter som följer på tillverkningen och återvinningen av hårdvaran. I förlängningen rör man sig även mot frågor som mer generellt handlar om effektiv användning av energi, t.ex. i kontorsmiljöer och på arbetsplatser och om att använda IT för att effektivisera verksamheter.

Att byta ut hårdvara tar tid - även om det går fortare i datorbranschen än på många andra ställen. En ny dator från Intel använder bara hälften så mycket energi som en tre år gammal dator (beräknad energibesparing = 83 USD/år). Men ännu lättare är det att uppdatera mjukvaran. En så enkel åtgärd som att med central mjukvara stänga av alla datorer på natten sparade 1.8 miljoner USD åt Intel förra året. Just Intel genomförde också ”i det lilla” ett sympatiskt projekt där man använde överskottsvärme från sina servrar till att värma upp sin cafeteria.

Nästa steg är att spara pengar och miljö med mer avancerad mjukvara som övervakar elanvändningen och automatiskt stänger av datorer och andra prylar (IP-telefoner, trådlösa accesspunkter etc.). Ett exempel på detta är Ciscos mjukvara EnergyWise som mäter, rapporterar och reducerar elförbrukningen. I systemet kan man skapa avancerade regler utifrån information om typ av pryl, var den befinner sig, tid på dagen, prioritet och andra faktorer som man själv väljer att definiera upp. En chef från Cisco menar att ett genomsnittligt bankkontor kan tjäna uppemot 40 000 Euro per år bara på att låta EnergyWise övervaka och släcka ner den elektroniska infrastrukturen när bankkontoret är stängt. Nästa steg är att EnergyWise också sköter om värme, luftkonditionering, hissar och ljus. Även Philips forskar och utvecklar system som automatiskt anpassar belysningen inomhus och tar hänsyn till rörelser och händelser i rummet och också till tid på dygnet och ljusinsläpp utifrån.

Dessa åtgärder riktar in sig på datorer på ena änden av ett spektrum – de miljontals stationära eller bärbara datorer som vi slutanvändare användare oss av i vår vardag. I exemplen ovan rör det sig enbart om åtgärder som berör våra arbetsliv och till detta tillkommer sedan alla datorer i privat ägo som är mycket mer tunt utspridda (se t.ex. min tidigare text om avatarers strömkonsumtion). I andra ändan av detta spektrum finns istället datacenter med rack efter rack fyllda med datorservrar som snurrar mest för jämnan (tänk på Google, Facebook, Amazon, World of Warcraft eller ett storföretag eller myndighet).

Bakom ett ökat intresse för grön IT finns – speciellt vad beträffar datacenter – så kallade PCFE-frågor – Power, Cooling, Floor space och Environmental issues. Ett datacenter slukar stora mängder energi och det är där lätt att se att ökade kostnader för strömförbrukning, kylning och för att inhysa datorerna är starka drivkrafter - speciellt när energipriserna gått upp. Fram tills för några år sedan hade dessa frågor liten inverkan på inköpsbeslut men idag utgör de en viktig faktor vars betydelse ökar. Dells globala ”miljö-general” påpekar att vi nu befinner oss i en situation där de största kostnaderna för ett datacenter inte är kostnaderna för att köpa in hårdvara utan för energin som krävs (i snitt 5 MW) för att löpande driva (och kyla) datacentret. Ytterligare ett problem är att stora centraliserade datacenter kan dra så mycket ström att den som finns lokalt tillgänglig helt enkelt inte räcker till och att de av denna orsak inte kan växa mer.

Det första man tänker på när man ska spara elektricitet är att pensionera äldre mer energihungriga servrar och köpa in ny mer energisnål hårdvara. Intels ”Eco-Technology office” låter meddela att deras kommande multi-processor chip Xeon 5500 kan göra samma arbete som nio tidigare servrar (det finns över 10 miljoner servrar i världens alla datacenter). Alltså skulle man då kunna flytta och konsolidera arbetet till färre men kraftfullare datorer/servrar. Det viktigaste måttet för att hålla koll på kostnaderna är dock inte hur kraftfull en enskild dator är utan istället prestanda och produktivitet; hur mycket ”datorkraft per watt” man får ut. Man kan jämföra detta med bilar; det var länge sedan vi bara tittade på prislappen när vi skulle köpa bil, vi är förstås också väldigt intresserade av bilens bränsleeffektivitet (mätt i kilometer/liter bensin)! Förhoppningsvis kan detta betyda att energieffektivitet kan bli en än viktigare faktor - till att börja med i datacenter men så småningom också utanför dessa. Förutom att strömsnåla datorer sparar pengar behöver de också mindre kylning och är därför tystare.

Lite mer sofistikerat är att undersöka hur hård belastningen på alla dessa servrar faktiskt är, och då visar det sig att de är grovt underutnyttjade i dagsläget. Mer kraftfulla servrar har potentialen att ersätta flera äldre datorer och spara energi, men trenden har gått åt andra hållet; rå processorkraft har utvecklats snabbare än mjukvaran hinner tygla denna kraft. Varje år har vi fått tillgång till mer beräkningskapacitet som utnyttjats sämre – ofta kommer bara 10% (eller mindre) av den fulla potentialen till nytta och den siffran har sjunkit – inte stigit - i takt med att servrarna har blivit mer kraftfulla. Detta har ledit till en situation med alldeles för mycket hårdvara som använder alldeles för mycket elektricitet i förhållande till det arbete de har utfört. Och då har vi inte börjat prata om "borttappade" servrar som står på år ut och år in utan att de längre används för något produktivt arbete (företagets förrförra websida kanske fortfarande är igång på en dator som inte ens är möjlig att nå över Internet längre).

För några år sedan skulle Dell bygga ett nytt datacenter och man hade kommit så långt att alla planer och ritningar var på plats. Men istället för att bygga nytt valde man i slutänden att jobba med att göra det existerade datacentret mer produktivt. I korthet kan man konstatera att ”det grönaste datacentret är det du aldrig bygger” (liksom den mest miljövänliga bilen är den du aldrig köper).

IT-förespråkare menar att ännu viktigare än att göra existerande infrastruktur mer energieffektiv är hur ökad IT-användning kan göra företag grönare genom att effektivisera och minska kostnaderna för transport, logistik och lokaler. Det är utifrån sådana skäl som t.ex. U.S. Food and Drug Administration skapat en gräddfil för elektroniskt inlämnade formulär som alltså blir behandlade snabbare än motsvarande formulär inlämnade på papper (motsvarande exempel i Sverige är Skatteverket som behandlar elektroniskt inlämnade deklarationer snabbare).

Mot detta står påståenden om att det inte finns några övertygande bevis för att IT nödvändigtvis reducerar vårt ekologiska fotavtryck. För det första tänker man vanligtvis bara på driftskostnaderna och inte på en dators hela livscykel inklusive tillverkning och skrotning. Det går åt stora mängder energi att tillverka en dator och efter bara några få år förpassas den till soptippen som elektroniskt skräp (varav en del komponenter innehåller ämnen som är mycket giftigt, t.ex. äldre datorskärmar som innehåller kvicksilver.

Av ännu större vikt – men svårare att räkna ut – är troligtvis de oförutsedda följdeffekter (så kallade ”rebound-effekter” eller rekyleffekter på svenska) som ökad datoranvändning medför. När Ford skruvade upp farten vid det löpande bandet för 100 år sedan var det svårt att förutse negativa framtida effekter så som bilköer, smog, ”urban sprawl” och ett ökat beroende av importerad olja. Motsvarande datorexempel handlar om hur fallande priser på lagringsmedia (hårddiskar) har gjort att mycket mer data lagras och finns tillgänglig on-line (t.ex. de artiklar jag länkar till i denna text). Även data som tidigare backades upp och lagrades off-line (t.ex. på band) finns nu ständigt tillgänglig på hårddiskar som snurrar och konsumerar elektricitet för jämnan.

Man man lätt tänka sig att ökad användning av strömsnåla mobililtelefoner är bra dels för att man spar energi jämfört med motsvarande strömslukande mobiltelefon och dels för att båda dessa telefoner spar ström jämfört med att använda en dator för att läsa epost, spela spel eller surfa på nätet. (Låt oss i detta sammanhang bortser från den ”lilla” detaljen att vi i Sverige anser att våra mobiltelefoner är föråldrade efter 18 månader och då köper en ny.) Men att en ny telefon är ”grönare” kan i slutänden stå sig slätt jämfört med det faktum att mobiltelefoner tillåter/uppmuntrar till en mycket mer rörlig - och energikrävande - livsstil. Grönare mobiltelefon är förstås bra med de reducerar inte effekten av en mer rörlig livsstil och den mer grundläggande frågan är vilken grad av rörlighet som är hållbar? I slutändan kan det alltså hända att grön IT inte gör någon större skillnad för energiförbrukning, CO2-utsläpp och klimatförändringar.


Denna text bygger på information från många olika källor, t.ex. en text från Yahoo! Tech och denna från en indisk datatidning som jag snubblade över. Texten kan ses som en introduktion till ämnet grön IT och jag har för avsikt att återkomma till och fördjupa mig i olika aspekter av detta ämne senare. Mitt bakomliggande intresse är att fundera över och försöka förstå vilken roll IT kan komma spela i ett kommande liv efter oljan. När bilar blir för dyra för den breda medelklassen, kommer vi då att ha råd med datorer och Internet? Vilken roll kommer IT att spela i ett sådant samhälle - kommer vi att använda IT mindre eller mer än idag?
.