Peak Oil-romaner

.
Mig veterligen har bara två renodlade peak oil-romaner publicerats hittills. Om du känner till fler får du gärna kommentera/tipsa om detta! Två romaner är i vilket fall förvånansvärt lite med tanke på hur många fakta-böcker det finns om oljetoppen. En sökning på “peak oil” på amazon.com gav nyligen fler än 125 träffar (av något skäl får man för tillfället tusentals träffar).

De två böcker jag känner till är i vilket fall "Last light" (2007) av Alex Scarrow och "World made by hand" (2008) av James Kunstler. Om du bara hört talas om en av dem torde det i så fall vara Kunstlers bok eftersom han är en oljetopps-kändis som också har skrivit “The Long Emergency”. Nedan skriver jag om vardera bok och avslutar med en kort jämförelse.


Last light
-------------
Brittiske Alex Scarrow har skrivit en adrenalinfylld thriller som utspelar sig inom loppet av en vecka - veckan då världen upplever en total oljekris och snabbt går på knä. Veckans första dag, måndag, är den sista normala dagen på jorden. Samtidiga attentat mot flera olika globala nyckelpunkter lamslår omedelbart hela världens oljeproduktion och två tredjedelar slås ut. Vanliga människor förstår inte krisens omfattning och dess konsekvenser och tror att allt kommer att återgå till det normala - ifall de ens uppmärksammar dessa nyheter. Redan på måndagen säger den brittiska premiärministern om de åtgärder hans rådgivare föreslår (ingen försäljning av petroleumprodukter, matransonering, undantagstillstånd, total nedsläckning av all icke-militär trafik inklusive bussar, tåg och flygplan):

”This is over the top. If I get on breakfast TV tomorrow morning and announce measures like these, there’ll be rioting in the streets by lunchtime!”

Det är inte produktionssiffror som står i fokus i boken utan snarare de sociala konsekvenserna av en radikal minskning av tillgänglig olja. Apokalyptiskt beskrivs hur snabbt civilisationens tunna fernissa snabbt upplöses i tomma intet när elektriciteten försvinner, när vatten inte längre kommer ur kranen, när mathyllorna gapar tomma i affären och när polisen inte syns till. Många incidenter av laglöshet och upplopp blir det i boken.

Bokens huvudpersoner utgörs av en familj som består av:
- pappa Andy (geolog och dyster oljetoppsförespråkare)
- mamma Jenny (innerligt trött på sin mans domedagsprofetior och precis i stånd att separera från honom)
- dottern Leona (20-årig universitetsstudent som likaledes är trött på sin pappas varningar och som bara delvis är medveten om att hon bär på en hemlighet av yttersta vikt)
Till familjen hör också sonen Jacob (7 år), men hans enda uppgift i boken är att skyddas och tas om hand om.

Frun Jenny och dottern Leona har båda för länge sedan tröttnat på Andys fixering vid Peak Oil (oljetoppen):

”The walls of his study were filled with diagrams, charts, geological maps. He had become one-dimensional over that damned fixation of his. It had eroded the funny, complex, charming person that he had once been, and now it seemed that anything that he could be bothered to say to [Jenny], in some oblique way, linked back to this self-destructive, doom-laden fascination of his with the end of the world.”

Boken är en spännade thriller och handlingen rör sig framåt i ett rasande tempo. Det här är en bok speciellt för alla som en dag för ett eller fem år sedan “vaknade upp” och med förskräckelse insåg de samhälleliga konsekvenserna av minskande tillgång till olja, men som sedan misslyckats med att övertyga andra (inklusive nära och kära) om frågans vikt. Det finns många tillfällen i boken när en sådan läsare kan slå sig för bröstet och utbrista “vad var det jag sa!”. I bokens upplösning finns det också en hel del godbitar för konspirationsteoretiker.

Trots deras tidigare avoga inställning är ändå Jenny och Leona steget före när det verkligen gäller. Åratal av ovälkomna predikningar om den (möjliga) förestående undergången har satt sina spår. De är därför snabbare än sin omgivning på att förstå vad som håller på att ske och tänker därför klarare och är bättre på att (försöka) vidta lämpliga åtgärder.

”Andy’s warning, his advance warning… the one they should have heeded a little earlier than this, had sort of paid off, kind off. Of course, if [Jenny had] listened to him four or five years ago, they’d be living in some secluded valley in Wales, with an established vegetable garden, a water well, some chickens maybe, a generator and a turbine.”

Dessvärre åkte Jenny till Manchester på måndagen för en anställningsintervju och tillbringar större delen av boken/veckan med att försöka ta sig tillbaka till London och sina barn. Tisdag kväll, fast någonstans mellan Manchester och London måste hon erkänna för sig själv att Andy haft rätt hela tiden:

”If she now, finally, had come round to trusting Andy’s prophetic wisdom […] then she had to concede this wasn’t going to sort itself out in a couple of days. Things were going to get worse.”

Andy ligger dock ännu sämre till eftersom han befinner sig i Irak när helvetet bryter loss och tillbringar större delen av boken/veckan med att försöka ta sig ut därifrån. Bortom bokens mycket spännande handling är det huvudsakliga temat hur sårbart det moderna samhället är och hur beroende vi är av vår nuvarande energiinfrastruktur. Premiärministerns rådgivare sammanfattar boken budskap kärnfullt:

”It’s a very fragile world [prime minister], very fragile, built on very vulnerable interdependencies. And something like this… what’s been happening today, really could bring the whole lot down.”


World made by hand
-----------------------------

Kunstlers bok utspelar sig i småstaden Union Grove i staten New York någon gång efter oljetoppen. Globaliseringen är död och begraven och människorna i boken vet numera väldigt lite om den omgivande världen.

”There were no distant markets to send [things] to because shipping anything was slow at best and often unreliable, and travel was something you just didn’t do anymore.

De få gånger man tillfälligtvis får tillbaka elektriciteten är det som kommer ur radion framför allt religiösa fundamentalistiska galenpannor. Någonstans i bakgrunden har det skett två kärnvapenexplosioner över Washington D.C. och Los Angeles, men förövare och motiv är höljda i dunkel. USA har någon slags president och regering som kanske eller kanske inte har sitt säte i Minneapolis, men ifall det stämmer är de så avlägsna att de lika gärna kunde ha suttit på månen. Bortom globaliseringen har både nationalstaten och industrialiseringen brutit samman och samhället (småskaligt och med fokus på jordbruk och praktiska hantverk) måste återbyggas för hand - en sten och en planka i taget.

”We’d gone from a few people using machines to grow monoculture crops and process them for everybody else, to a society in which at least half the people used tools skillfully with human and animal muscle to feed the other half. […] These days, most anyone who had survived was in good physical condition because life was so relentlessly physical.”

Vilket år det är eller exakt hur lång tid som förflutit sedan världen slog in på denna nya kurs är oklart, men det rör sig troligtvis om någonstans mellan 2020 och 2025 och ungefär ett tiotal år efter brytpunkten. Befolkningen har decimerats starkt, främst beroende på sjukdomar och epidemier som kommit i vågor efter att den moderna världen och det moderna sjukvårdssystemet brutit samman.

I centrum står Robert Earle, numera skicklig snickare i sin frus hemstad och med ett förflutet som chef inom mjukvarubranschen. Frun, dottern och svärföräldrarna har alla gått bort i sjukdomar och sonen gav sig av hemifrån för flera år sedan som 19-åring för att “se världen”. Robert och resten av invånarna i Union Grove lider av någon slags gemensam lågnivå-depression som framför allt yttrar sig i en allmän modlöshet och brist på initiativkraft. Boken handlar delvis om deras väg tillbaka till framtidshopp och aktivitet.

Tre andra grupper som spelar också stor roll i boken är:
- ”Proletariatet” som bor i en ”trailer park” (ungefär campingplats) en bit utanför staden. Mindre stadgade än småstadsborna, men också mer framåt, mer aktiva och mer tatuerade. Denna grupp har tagit kontroll över stadens gamla soptipp (nu en skattkista) och de försörjer sig också på ”asset stripping”, det vill säga att ta sig runt på landsbygden och montera ner och återanvända allt som kan tänkas ha ett värde.
- Plantageägaren som bor en bit från staden och som ”tar hand om” sina arbetare. Det sociala systemet påminner lite om ett feodalt system eller ett gammaldags bomullsplantage i södern. En del människor är beredda att ge upp sin autonomi och söker sig frivilligt till godset eftersom det där råder ordning och reda och det serveras tre mål mat om dagen.
- Den resande religiösa grupp (sekt?) som flytt rasmotsättningar i södern och som gör Union Grove till sitt nya hem. Gruppen leds av en karismatisk predikant som också är mycket driven och framåt. Gruppen är väl organiserad men irriterar sin omgivning genom enträgna försök att omvända och värva nya medlemmar. Några medlemmar (”bröder”) är före detta soldater med stidserfarenhet som väl kommer till pass i boken.

Det går inte att komma ifrån att Kunstlers roman delvis känns som ett tillägg till hans bok The Long Emergency. Romanen är helt enkelt ett sätt att skildra världen ”på andra sidan tunneln” (oljetoppen) i romanform. Mycket av det Kunstler skriver om och varnar för i Long Emergency är just exakt det som redan har hänt i den värld där boken utspelar sig. Som pedagogisk pekpinne är boken möjligtvis effektiv, men som roman och läsupplevelse känns den tyvärr inte lika helgjuten.


De två böckerna skiljer sig en hel del från varandra. Där Light är en snabbfotat thriller slingrar sig historien i Hand långsamt fram i sin egen makliga takt. Där Light beskriver händelseförloppet i det ögonblick som sammanbrottet sker är detta vagt beskrivet och ligger åratal bakåt i tiden i Hand. Hand läste jag över loppet av några veckor, Light på några få dagar. Trots att James Kunstler är en mer känd författare är det Alex Scarrows bok jag främst rekommederar. Utifrån de tre böcker jag läst av Kunstler gör han sig bättre som författare av non-fiction och istället för att rekommendera Hand rekommenderar jag The Long Emergency som i princip handlar om samma sak.
.