Dåliga tider gör människor feta

.
Detta är den andra texten i en serie om mat och olja. Den här texten handlar om en del kontraintuitiva följder som den ekonomiska krisen kan ha på matpriser och matkonsumtion i rikare länder.

Vad händer när energi bli dyrare? Betänk att det behövs (fossil) energi för att odla mat storskaligt och även att mat är (lagrad) energi. Tja, om energi blir väsentligt dyrare så bli förstås mat också dyrare och vi kommer att tänka oss för två gånger och köpa mindre mat. Förhoppningsvis betyder det ändå tillräckligt med mat och i bästa fall nyttigare mat och bättre hälsa, men i sämst fall betyder det mindre mat och hunger. Men vad händer om energin fortsätter att vara relativt billig emedan ekonomin går på grund (recession, depression)? Det kan hända att en sådan händelseutveckling får helt andra konsekvenser för våra matvanor.

Utifrån att matpriserna har stigit och att arbetslösheten stiger i västvärlden skulle man kunna tro att människor äter mindre och går ner i vikt. Så är dock inte fallet. Utifrån rön från de överviktigas land #1, USA, vet man att det finns en solid länk mellan fattigdom och övervikt. När pengarna är knappa köper människor billiga men mättande kalorier, det vill säga socker (sötningsmedel), fett och processad mat (behandlat spannmål - ej fullkorn). Sådan mat smakar gott och är billigare än mat med mer näring som till exempel frukt och grönsaker. Även om plånbokens storlek kan vara en begränsning så är det största problemet enligt US Dept. Of Agriculture (”Can low-income Americans afford a healthy diet?”) inte i första hand plånboken utan de mentala föreställningar som finns huvudet:

”Even in situations where the costs of healthy and less nutritious food options are equal, many consumers evidently feel that they get more value from the less nutritious food. Taste and convenience may lead consumers to prefer less nutritious foods and value them more highly than foods with better nutritional profiles. For some, 75 cents is too much to pay for an apple but not for a soda.”

För att vara konkret så kan en hamburgare kosta så lite som 99 cent (7.50 kronor) och även om den har låga näringsvärden så mättar den. Trots vikande ekonomi ökade McDonalds sin försäljning i USA under årets tredje kvartal med nästan 5% och deras dollar-meny bidrog starkt till detta resultat.

Skillnaderna i pris kan dock vara stora - bra mat kan vara två eller till och med tre gånger dyrare än billig mat i USA. En studie från Seattle-området visade att priset på hälsosam mat stigit med nästa 20% på två år samtidigt som priserna på skräpmat (”junk food”) sjönk med 2%. Till saken hör dock att ett amerikanskt hushåll idag i snitt endast använder 10% av sin inkomst till mat jämfört med 30% på 1960-talet. (Kostnadsposter som istället växt är boende, sjukvård och transporter.)

Ett ungt par i Kalifornien valde frivilligt att begränsa sin matbudget till 1 dollar per dag och person i 30 dagar för att ta reda på hur detta kunde fungera. Detta motsvarar den utmaning fattiga i USA kan möta framåt slutet av månaden när pengarna och ”food stamps” sinar. Förutom att de var tvungna att lägga mycket tid på att tillaga sin mat från råvarorna (baka tortillabröd istället för att köpa färdigt bröd etc.) så räckte orken och energin inte längre till normal fysisk aktivitet (träna på gym). Frukt och grönsaker var inte ett alternativ och självklart inte heller kött. Tjejen förlorade 2 kilo och killen 6 kilo under denna månad även fast ingen av dem såg direkt överviktig ut till att börja med. Projektet finns dokumenterat på deras blogg, onedollardietproject.

Ett relaterat problem är att kunskaperna om hur man lagar ”riktig mat”, från råvaror till tallriken blir mer och mer sällsynt (även i Sverige). Att koka bönor, lägga linser i blöt och att baka bröd kräver en del kunskaper (och tid). Men orkar människor ta till sig detta, kavla upp ärmarna och förändra sin livsstil när ekonomin rasar omkring dem? Har man överhuvudtaget tid och ork ifall man letar efter ett andra jobb? Kanske kommer istället behovet av ”comfort eating”, tröstätande att öka istället. Vi söker trygghet genom att äta det vi brukar äta och genom det som smakar gott (sött, fett). Att med mycket möda och stort besvär experimentera och erövra nya kunskaper kanske inte är det som står högst på listan - även om det borde det.

En genomsnittlig amerikan använder 7 dollar (50 kronor) per dag till mat, ungefär 50% av alla måltider i USA tillagas utanför hemmet och att en av tre amerikaner dagligen äter på en snabbmatsrestaurang. Betänk att detta är ett genomsnittligt värde och häpna över insikten att många alltså inte tillagar mer än 25% eller 10% av sina måltider hemma. Företrädesvis kommer dessa måltider från ”Better Alternative to Home (BATH) restaurants – casual, modestly priced eatiers (pasta-rias, burger joints, BBQs, upscale diners, noodle shops and myriad ethnic places) as well as family dining chains.” Marginalerna för restaurangerna krymper dock i takt med att priset på råvaror höjs samtidigt som det är svårt att höja priserna när det är dåliga tider och människor har mindre pengar. Jag har inte referensen men jag memorerade för några år sedan en uppgift om att 0.25 av alla måltider som äts på hela jorden kommer från McDonalds (kanske kom uppgiften från Eric Schlossers utmärkta bok ”Fast food nation”?).

Sammantaget fruktar forskare i USA att den ekonomiska nedgången, arbetslöshet, inga eller krympande besparing och höjda matpriser kommer att göra människor tjockare än någonsin. Och detta från en utgångspunkt där 2/3 av USA befolkning redan är överviktiga (Body mass index, BMI = 25-30) och 1/3 gravt överviktiga (”obese”, BMI = 30+).
.