lördagen den 13:e september 2008

"Internal combustion" av Edwin Black (2006)



Detta är den andra blogg-texten som utgår från en bok jag läst nyligen, i detta fall Edwin Blacks "Internal combustion: How corporations and governments addicted the world to oil and derailed the alternatives" från 2006. Här finns en tre minuter lång rekam-trailer för boken.

Jag hade hört talas om Edwin Black och kände till att han tidigare hade skrivit den uppmärksammade boken "IBM and the Holocaust". Där beskrev han det intima samarbetet mellan IBM och tredje riket från Hitlers första veckor vid makten 1933 och långt in under brinnande världskrig. Innan datorn var uppfunnen skräddarsydde IBM löpande sin hålkortsteknologi för att tillfredsställa nazisternas önskningar att identifiera, konfiskera, gettoisera, deportera, slavarbeta och utrota Europas judar.

Utifrån att jag redan hade en positiv inställning till Edwin var undertiteln nästan nog för att få mig att införskaffa Internal combustion. Riktigt så smaskig som jag hade hoppats var dock inte boken. Inte för att innehållet inte är uppseendeväckande, men för att boken tenderar att bli lite torr att läsa. Hade jag inte vetat bättre skulle jag trott att Edwin var professionell historiker som övergått till att skriva (lite) mer populära böcker. Det undersökande arbete som ligger bakom boken är så enormt att han behövt hjälp av flera arkivarier bara för att hålla reda på de 50 000 dokument som boken bygger på! Bara bokens notapparat upptar inte mindre än 60 sidor.

Bokens innehåll då? Med stor noggrannhet beskriver Edwin ingående ett pärlband av händelser som bidragit till förbränningsmotorns och bilens ställning som transporternas ohotade kungar i USA. I boken beskrivs ingående, för att inte säga uttömmande till exempel hur elbilen körde i diket i början av 1900-talet och hur elektriska tåg blev utmanövrerade ("derailed") av dieseldrivna tåg.

En röd tråd som går igenom många av bokens berättelser är hur kortsiktiga ekonomiska särintressen - som också kan sammanfalla med kortsiktiga politiska intressen - kan leda till teknologiskt strategiska vägval som inte alls behöver vara det bästa (på sikt, för den breda massan, för miljön, hälsan, nationens säkerhet etc.). När man vandrat på den inslagna vägen tillräckligt länge blir det dock i det närmaste omöjligt att senare rucka eller ändra på kursen annat än marginellt utan att ådra sig mycket stora kostnader. Det hela är mycket deprimerande eftersom "bättre" teknik gång på gång har gått sotdöden till mötes. Ett exempel på detta är hur en hemlig kartell med General Motors i spetsen köpte upp och lade ner spårbunden kollektivtrafik i USA på 1930- och 1940-talet:

"In brief, GM's conspiracy had its roots in the twenties when the automobile market became so saturated that auto sales slowed significantly and GM lost $65 million" (p.199). Ingen biltillverkare drabbades hårdare än GM som bara på ett år, från 1920 till 1921, fick se sin försäljning sjunka från 393 000 till 215 000 fordon. Denna kris tvingade GM att på 1920-talet diversifiera och börja jobba även med lastbilar och bussar.

Ett decennium senare finansierade "ringledaren" GM i hemlighet bolaget National City Lines tillsammans med företagen Mack truck, Phillips Petroleum, Standard Oil of California och Firestone Tires. Först köpte National City Lines upp spårvagnslinjer och konverterade dem till busslinjer. På grund av uteblivna löpande investeringar förföll kollektivtrafiken så småningom och sämre service och lägre passagerarunderlag ledde till högre priser. Efter att ha mjölkat bolagen lades till slut de (då) olönsamma och impopulära busslinjerna ner och om inte förr så var alla som kunde då tvugna att skaffa sig bilar.

Under efterkrigstiden rullade "utvecklingen" på och konspirationen behövdes inte längre. "A community of bus-thinking, trolley-abhorring transit experts and officials took root throughout the American transportation establishment" (p.251). Kollektivtrafik föll från nåder samtidigt som idén om att bilen och (motor-) vägar var Framtiden slot rot i det amerikanska psyket. Bensinen var billig och bilen blev en självklar rättighet under de följande 20 åren.

Helt utan påföljder blev dock inte GMs tilltag. Efter att ha investerat 9 500 000 USD i att köpa upp och lägga ner spårvagnlinjer i 42 städer i 16 delstater (dussintals fler hade blivit undersökta och bearbetade) så blev GM 1949 faktiskt dömda för konspiration ("criminal conspiracy") och blev tillsammans med sina medkonspiratörer ålagda att betala böter på 5000 (!) USD vardera. Det gjorde förstås ingen skillnad eftersom skadan redan var skedd och de försumbara böterna motsvarade för övrigt vinsten från fyra nya sålda bilar. Så kan det gå i möjligheternas förlovade land.

I bokens första kapitel beskriver Edwin även energimonopolens historia, från trä och kol till olja. "The history of society's dependence on energy is a chronicle of monopoly, manipulation, and merciless profiteering from time immemorial" (p.10). Jag hade själv aldrig hört talas om den ljusskygga kartell av handelsmän från Newcastle, "The Hostmen of Newcastle", som i praktiken kontrollerade produktionen, transporterna och försäljningen av kol i England under flera århundraden. Deras makt blev slutgiltigt bruten endast på 1800-talet när nybyggda järnvägar började transportera stora mängder kol från gruvor som tidigare varit svårtillgängliga och därmed oekonomiska. Dessförinnan hade de levt rövare, framkallat energikriser för att kunna höja priserna ("The Hostmen [...] invented the calculated energy shortage"), och i största allmänhet uppfunnit alla fula tricks i "stora boken om att profitera på sitt energimonopol".

Under ytan märker man att Edwin önskar att elektricitet hade "vunnit" över olja och förbränningsmotorer. Han brinner också för tätt bebyggda städer istället för dagens oändliga amerikanska villaförorter. Dock är han mycket duktigare på att gräva upp och beskriva bakgrunden till dagens situation än han är på att föreslå realistiska alternativ. Personligen ser jag energiformen (förbrännings- eller elmotor) som ett mindre problem, det är volymen av vår energianvändning som är den stora utmaningen idag; den globala energianvändningen har i snitt stigit med några procent per år under de senaste 50 åren och att vår kollektiva aptit verkar vara i det närmaste omättlig. I bokens sista kapitel efterfrågar Edwin ett Manhattan-projekt (eller Apollo-program) för att frigöra sig från oljeberoendet och han går metodiskt igenom alternativen innan han lyfter väte (hydrogen) till skyarna som framtidens drivmedel. Personligen är jag mycket tveksam till möjligheterna att en teknologisk fix kan lösa de enorma utmaningar vi står inför, men att i USA ens mumla om frivilliga eller påtvingade förändringar i livsstilen verkar vara betydligt värre än att svära i kyrkan.

Inga kommentarer: