Den stora omskolningen

.
Rob Hopkins har grundat och populariserat Transition Town-rörelsen. En av hans idéer handlar om är Den Stora Omskolningen (The Great Reskilling). Den grundläggande idén är enkel - de dubbla utmaningarna oljetoppen och klimatförändringar kommer att innebära en enorm omställning av samhället som i sin tur kommer att innebära att vi till mans behöver tillägna oss nya kunskaper och färdigheter. Dessa ”nya” färdigheter är ofta gamla färdigheter; kunskaper om hur man gör saker i en värld med drastiskt reducerad tillgång till energi och där det man gör dessutom har låg påverkan på miljön. Ofta handlar det om gammalt hantverkskunnande eller kunskaper om hushållning eller jordbrukande som var levande för bara två generationer sedan. ”Reskilling” kan översättas till ”omskolning” men mer i linje med Hopkins intentioner är kanske egentligen termen ”återskolning” som bättre förmedlar att det handlar om att plocka upp färdigheter som var allmänt spridda förr:

”re-learning the skills that our grandparents took for granted, such as how to use hand tools, how to build our own structures, how to mend and make clothing, how to make our own medicine, how to forage, grow, preserve and store our food.”

Till viss del handlar det om att vrida klockan tillbaka. Inte av dogmatiska skäl (”teknologi är ond”) eller romantiska skäl (”det var bättre förr”) utan för att den nödvändiga färdriktningen - utifrån kommande (energi-)resursbrist och klimatförändringar - är så uppenbar. Och då är det bättre att börja agera redan nu istället för att vänta tills dess att vi inte längre har något val och då behöva lära sig allt samtidigt. Däremot bör vi förstås hålla fast vid all fantastisk teknik som låter sig behållas. Det är ur detta perspektiv uppenbart att personbilar inte är en långsiktigt hållbar transportteknologi och att resurser för att transportera människor i städerna idag borde satsas på att öka spårbunden trafik, cyklar och elcyklar snarare än på att bygga nya vägar.

En bra text om vilka kunskaper vi behöver förvärva skissar upp en lång lista som omfattar att odla och lagra (en del av) sin egen mat, att hålla sig med djur, att sy, snickra, ha grundläggande mekaniska kunskaper och mycket mer. Det går att lägga till många fler saker till en sådan lista, till exempel att kunna hantera lättare medicinska åkommor. I slutänden står man dock där med en lång lista på sådant vi fram tills nu inte har behövt bry oss om eftersom det är mycket lättare att pipa ner till snabbköpet för att köpa vår mat, till HM för att köpa en billig (och moderiktig) tröja och till Järnia för att köpa en ny borrmaskin.

Problemet med en lista som denna är att det kan kännas övermäktigt som individ att ta tag i allt detta och komma igång. Man måste ha en stark drivkraft att själv ta det första och det tionde steget när det faktiskt ÄR så lätt att slänga-och-köpa-nytt och det dessutom finns så många ”måsten” och så mycket populärkultur som distraherar oss och stjäl vår tid. Men omskolning (reskilling) handlar inte bara om vilka kunskaper man behöver utan också om hur man kan gå tillväga för att förvärva sig dessa. Hopkins skriver i detta sammanhang hjälpsamt om ”omskolningsevenemang” (”reskilling events”) - som i princip kan handla om vad som helst - och de positiva effekterna av att ordna eller delta i sådana:

- De lär människor nya (gamla) färdigheter
- De för människor samman och bygger nätverk
- De ger kraft och förmedlar en känsla av ”kan själv” (i motsats till maktlöshet)
- De skapar länkar mellan generationerna när färdigheter förmedelas
- De kan resultera i fysiska manifestationer som i sig själva gör ”reklam” för nyvunna kunskaper

Hopkins gissar att evenemangen till att börja med handlar om kortare kurser men att ambitionsnivån och längden med tiden kan höjas. Självklart kan man delta i dessa evenemang/kurser utan att ha några djupare tankar om kunskapernas (möjliga, framtida) nödvändighet, utan helt enkelt för att man tycker att det är kul och för att man vill fördjupa sig eller lära sig någonting nytt. Från dessa mer observationer gör jag en kort avstickare till den ekoby jag skrivit om tidigare för att sedan återkomma till ämnet omskolning.

Sedan början av innevarande månad är jag delägare i gård med 22 hektar mark i Sörmland. Mycket har redan hänt och ännu mer ska hända framöver. För tillfället finns det 100 frågor på varierande nivå att diskutera, bestämma och genomföra (vem fixar bredband och kopior på nycklarna, hur håller vi reda på vem som har haft utgifter, hur mycket av vad ska vi odla var, vilken policy vi ska ha angående markanvändningen osv.).

Bortsett från sådana praktiska frågor finns den en verksamhet som vi ska genomföra på gården omgående - i sommar - och det är kurser. Kurserna handlar om sådant vi själva vill lära oss och dessa kurser passar dessutom bra in i det om- eller återskolningsperspektiv som beskrivs och förespråkas ovan. Om vi nu ändå vill lära oss praktiska saker och dessutom har en egen gård, varför då inte dra vårt strå till stacken och genomföra aktiviteterna i form av kurser där även andra är välkomna att delta? Sagt och gjort har vi bestämt oss för att genomföra tre kurser som är öppna för allmänheten på vår gård i sommar:

- Permakulturdesign 2-3 juli
- Lokalekonomisk återväxt 7-8 juli
- Lerhusbyggande 21-23 juli

Mer information om varje kurs finns på nätet (följ länkarna nedan), men här kommer kortfattade sammanfattningar av kurserna i ordning utifrån hur enkelt det är att förklara vad de handlar om:

Lerhusbyggande handlar om att bygga med naturliga och lokalt förekommande material (lera, sand, halm, sågspån, kodynga). Kursen är praktisk och handlar om att få pröva på olika moment och tekniker inom lerbyggande. Målsättningen är att bygga något konkret under de tre dagar som kursen pågår.

Permakulturdesign handlar om att skapa/designa ekosystem som är till nytta för oss människor. Idén är inte komplicerad men termen permakultur (”permanent agriculture”) är säkert obekant för de flesta. I permakultur har man naturliga ekosystem som förebild och försöker ”designa” nya ekosystem så att de producerar mat och andra nyttigheter som specifikt är till godo för oss människor. De grundläggande tankarna sammanfattas bra här:

“Föreställ dig en naturlig skog. Högst upp finns ett tak av trädkronor, därunder kommer mindre träd, stora och små buskar, örter och marktäckare, samt växter som huvudsakligen existerar under marknivå och klätterväxter som upptar alla nivåer. Produktionen av växtmaterial är förvånande jämfört med till exempel en veteåker, som består av ett enda skikt på cirka en halv meter. Tänk, vilket överflöd denna skog skulle innehålla om den bestod av ätbara växter! Den skulle i hög grad överträffa veteåkerns avkastning!”

Lokalekonomisk återväxt är till skillnad från de två andra kurserna mer teoretisk. Utgångspunkten är att nuvarande ekonomiska teorier har fört det kapitalistiska ekonomiska systemet mot en systemkollaps. När vi nu passerar oljeproduktionstoppen är vår tid med billig energi till ända. Mindre energi betyder minskad produktion och innebär också slutet för globaliseringen och för långväga transporter. Trenden kommer att bli att fler varor och tjänster kommer att produceras lokalt (regionalt, nationellt).

Hur skapar vi utifrån detta lokalekonomisk återväxt i en ekonomi bortom tillväxten? Vad ska vi ställa om till, och hur? Vad kan man producera som är lönsamt både idag och under en kommande omställning? Hur gör man för att starta, finansiera och få ekonomi i en verksamhet när det blir svårare att visa en bank att man kan betala tillbaka lånen?

Därmed har denna text gått cirkeln runt och landat där den startade - i de idéer som ligger bakom Transition Town-rörelsen och den stora omskolningen. Vi drar nu som sagt vårt strå till stacken genom att genomföra dessa kurser på vår gård i sommar och med dessa kurser under bältet kan vi därefter gå vidare och anordna andra kurser under hösten. Det finns redan många förslag på kurser (matkonservering, bygga jordkällare, timmer- och stenhus, ätliga växter och örter, brygga öl, biodling, fiskodling och så vidare). Listan kan göras mycket längre för det finns mycket som det vore roligt att kunna mer om.

Idag går man en sån här kurs för att man är intresserad och för att det är kul, imorgon kan denna typ av praktiska kunskaper vara hårdvaluta. Gör dig själv (och oss) en tjänst och gå en kurs i sommar! Möten med spännande människor och ett utökat kontaktnät får du på köpet.
.