söndag 9 januari 2011

Peak oil computing (del 1)

.
Som jag nämnde förra veckan tänkte jag publicera en serie texter som sammantagna utgör (ett utkast till) en artikel som jag presenterade på en konferens i Danmark tidigare i höstas (”Ubiquitous information in a world of limitations”). Artikeln utgör den första text jag skrivit som tar avstamp i oljetoppen och som är klädd i en akademisk skrud. Titeln är krånglig att översätta så jag hade här tänkt köra med ”datoranvändning i en värld av begräsningar”. Den titeln var dock lite för lång och jag hittar helt enkelt inte något kärnfullt på svenska så det får istället tyvärr bli det engelska ”Peak oil computing” under de närmaste veckorna.

Trots att jag utgår från att 90-95% av de som följer denna blogg skulle kunna läsa texten direkt på engelska har jag ändå valt att översätta den till svenska. Jag har inte för avsikt att publicera den engelska originaltexten på min engelskspråkiga blogg förrän en framtida omarbetad (utökad) version har blivit publicerad ”på riktigt”, i en akademisk tidskrift (och tyvärr kanske inte ens då, beroende på upphovsrättsliga villkor i samband med en eventuell publicering).

Innan texten tar vid tänkte jag förklara kon-texten; för vilket syfte är texten skriven och i vilket sammanhang är den presenterad? Efter sista delen av texten tänkte jag också diskutera planerna för texten framöver.

Bakgrunden är den att jag är en del av Stockholms-noden i ett nordiskt forskarnätverk, ”The culture of ubiquitous information”. I korthet ställer man sig frågan vad som händer när vi alla har tillgång till datorer och information överallt och alltid - nu och i framtiden. Vad gör en sådan förädring med med vårt vardagsliv (vår vardagliga användning av IT), våra samhällen, vår kultur, våra städer och med oss?

I ett möte med Stockholmsnoden i våras spånade vi och det slängdes fram två olika typer av idéer:

- I framtiden och med information överallt och hela tiden kommer allt att bli bättre (en explosion av kreativt skapande och individuell frihet).
- I framtiden och med information överallt och hela tiden kommer allt kommer att bli sämre (teknostress, övervakning etc.).

Jag var missnöjd med diskussionen men kunde först efter mötet sätta fingret på varför. När jag tänkte efter insåg jag att alla deltagare och alla visioner – oberoende av om de såg på framtiden med tillförsikt eller med bävan – tog framtiden för given, och denna framtid var den gamla vanliga; mer tekniskt avancerad och med fler och billigare smartphones, kraftfullare (trådlöst) Internet och så vidare. Frågan jag då ställde mig var; vad händer om det inte blir så? Vad händer om vi är ”på eller nära toppen” nu, och den i nätverket tänkta visionen av framtiden, med mer information överallt omkring oss alltid i slutänden inte kommer att materialiseras?

Utifrån denna enkla tanke (som är svår att upptäcka ens i ögonvrån för de flesta) lusläste jag därefter inbjudan till den första konferensen i forskarnätverket och skrev sedan ihop texten som följer på bara några dagar. Jag har svårt att minnas att jag har varit lika produktiv och haft samma ”flow” någon gång tidigare när jag har suttit och skrivit…


Eftersom det som sagt rör sig om ett utkast skulle jag väldigt mycket uppskatta återkoppling från er läsare på denna och de följande texterna. Att höra vad ni tycker i största allmänhet är förvisso intressant, men ännu mer intressant vore tips och förslag på svagheter i resonemanget eller i framställningen. Även referenser till artiklar i tidskrifter eller (lite mer substantiella) tidningsartiklar välkomnas. Det kan måhända vara så att det inte finns sååå mycket att säga om, eller lägga till, till texten nedan – men desto mer att säga om de texter som följer på denna (där jag tar ut svängarna lite mer)!

Jag måste vidare tillstå att det är en hel del referenser nedan, uppåt 2/3 av alla referenser i hela artikeln hänför sig till artikelns första del (nedan). Syftet med texten nedan är att, för de som inte är bekanta med oljetoppen, så väl som möjligt belägga att den är på riktigt, att den utgör ett (stort) hot, att den borde tas på allvar etc. Samtidigt kan detta inte (till skillnad från andra texter här på bloggen) grundas i att jag personligen råkar tycka detta, utan det måste alltså beläggas med (en massa) referenser (enligt nedan) för att kvalificera sig till de lite finare akademiska salongerna... Till sist har jag tagit bort alla fotnoter (de är lite krångliga att hantera i en blogg) – även om de fick stå kvar för att markera var de fanns i den ursprungliga texten.

----------

Datoranvändning i en värld av begränsningar - del 1

Introduktion

Många av oss tar för givet att framtiden kan extrapoleras utifrån nutiden och det nära förgångna, och att framtiden är en del av en svepande berättelse om expanderande gränser och vetenskapliga framsteg, växande ekonomiskt välstånd och ökat mänskligt välbefinnande. En del går några steg längre och föreslå att vi snart (inom några årtionden) kommer att kolonisera asteroiderna, skapa datorer som är intelligentare än vad vi själva är, ladda ner våra minnen och våra själv till kisel (datorchips) och därigenom leva för evigt, eller kanske istället löpande reparera våra celler och våra kroppar och därigenom leva i tusen år eller längre (Kurzweil 2005, de Gray och Rae 2007, More 2010). Dessa idéer känns spektakulära och främmande för de flesta av oss, men den endast något mindre besynnerliga idén om vetenskapliga och ekonomiska framsteg i små inkrementella steg för evigt – eller åtminstone för en (mycket) lång tid framöver – är å andra sidan en integrerad del av det sällan ifrågasatta grundkonceptet av vad det innebär att leva i ett modernt samhälle. I den här texten väljer jag att kalla denna berättelse (”grand narrative”) för "en värld av möjligheter" och jag kontrasterar den mot en lika storslagen men konkurrerande berättelse, "en värld av begränsningar". En värld av möjligheter är en värld där 3G mobiltelefontjänster (2001) följs av 4G-system (2011-2013) och allestädes närvarande informationstjänster, och sedan av 5G-system (≈ 2020) och ännu mer avancerade tjänster, och förmodligen senare av 6G- och 7G-system. En värld av begränsningar är något helt annat.

Jag kommer här inte att försöka utröna sannolikheten för att den ena eller den andra av dessa två radikalt olika berättelser om framtiden besannas, utan kommer i denna text endast skissa på vad en värld av begränsningar skulle kunna tänkas betyda för framtidens informationssamhälle. Jag vet inget mer om framtiden än någon annan så mycket, om inte det mesta av det jag föreslår nedan, kommer säkert inte att besannas – vilket självklart är fallet för alla andra framtidsvision som tar ut svängarna lite. Syftet med denna text är emellertid inte att förutspå framtiden, utan snarare att ifrågasätta förgivettagna ”sanningar” och öppna upp för nya perspektiv (och kanske också att provocera lite).

En värld av begränsningar

Fler och fler forskare (Catton 1982, Tainter 1990, Jackson 2009), aktivister (Monbiot 2006, McKibben 2007), och aktivist-forskare (Hansen 2009, Lovelock 2010) pekar på trippelkrisen (ekologi, ekonomi, energi) och ser radikalt annorlunda framtider som inte bygger på berättelser om ökade mänskliga resurser, ekonomisk tillväxt och ökat välstånd, utan på begränsningar, och kanske till och med tillbakagång. Dessa berättelser tar istället sin utgångspunkt i en rad olika biofysiska och ekonomiska begränsningar som dessvärre också ömsesidigt kan förstärka varandra (ibland benämnda "perfekta stormar"). Dessa berättelser inkluderar, men begränsas inte till klimatförändringar, ekologiska kriser, föroreningar, överbefolkning, begränsningar i den globala livsmedelsproduktionen och/eller stora prisökningar på livsmedel, brist på fosfater, brist på vatten, överfiske, ekonomisk depression, recession utan ände, social instabilitet och sist men inte minst, peak oil (oljetoppen).

Begränsningar i utrymme tillåter mig inte att här diskutera alla dessa faktorer och hur de förhåller sig till varandra. Om jag istället koncentrerar mig på bara en enda faktor, oljetoppen, går det numera knappast en enda månad utan någon betydelsefull person, organisation eller statligt (inte sällan en militärt - se vidare Munro 2010b) organ varnar för att efterfrågan är på väg att överstiga tillgången, att detta kommer att leda till en energi-prischock, och att detta i sin tur kommer att få allvarliga konsekvenser för ekonomin. Detta händelseförlopp förväntas vanligtvis ske någon gång inom en mycket snar framtid (ofta redan någon gång under perioden 2011-2015). Några av de varningar som har utfärdats bara i år (2010) är:

- Februari
: Brittiska ”UK Industry Taskforce on Peak Oil and Energy Security” – inklusive den välkända entreprenör Sir Richard Branson (Virgin Group) – varnar för brist på olja inom de närmaste fem åren (Industry Taskforce on Peak Oil and Energy Security 2010) och att effekterna ”could be more serious than the credit crunch” (MacAlister 2010a).

- Februari
. The U.S. Joint Forces Command (2010) varnar i sin rapport ”The Joint Operating Environment 2010” för att det nuvarande överskottet av oljeproduktionskapacitet helt kan försvinna till 2010 (MacAlister 2010b). Rapporten hävdare vidare att ”While it is difficult to predict precisely what economic, political, and strategic effects such a shortfall might produce, it surely would reduce the prospects for growth in both the developing and developed worlds. […] At best, it would lead to periods of harsh economic adjustment.”

- Mars: Den vanligtvis mycket konservativa Energimyndigheten i USA (US Department of Energy, DOE(1)) överväger möjligheten att den globala produktionen av flytande bränslen (i huvudsak olja) kommer att börja minska någon gång mellan 2011 och 2015 (Auzanneau 2010(2)).

- Maj. John Hofmeister, pensionerad före detta verkställande direktör för Shells amerikanska verksamhet delar inte övertygelsen om att oljetoppen är nära förestående. Men fastän han är en stark tillskyndare av ”business-as-usual” gav han ett tal vid konferensen ”Offshore Technology” i Houston(3) där han konstaterade att “Given the current trajectory […] within the decade the [United States] faces an unprecedented energy abyss. By 2020, there will be inadequate supplies of liquid fuels and electricity taking the nation toward inevitable gas lines, brown-outs, black-outs and extraordinary high prices” (OTC2010 2010).

- Juni. I ett tal vid Oxford varnade den brittiska regeringens före detta chefsforskare (”chief scientist”) Sir David King(4) för att “any economic recovery would result in increased reliance on imported oil”. Han nöjde sig dock inte med detta utan anklagade “governments around the world of having their "heads in the sand" over the risks associated with their continued dependence on fossil fuels” (Donoghue 2010).

- Juli. I rapporten ”Sustainable energy security: Strategic risks and opportunities for business” (Froggatt och Lahn 2010) varnar försäkringsbolaget Lloyds och Royal Institute of International Affairs för att vi är på väg mot en global oljeförsörjningskris, att den kommer att leda till en prisspik och att denna kommer att få katastrofala konsekvenser för företag som inte har förberett sig för detta (MacAlister 2010c).

- Juli: En läckt rapport från Bundeswehr Transformation Center, Future Analysis Department (2010) kom till allmänhetens kännedom genom Schultz (2010). Rapporten varnar för att det finns en viss sannolikhet att oljetoppen kan inträffa omkring runt 2010 och att den inom 15-30 år kommer att ha “the potential to cause profound disruptions within Germany and other industrialized societies” (Munroe 2010a) samt att detta till och med kan leda till “a total collapse of the markets” (Schultz 2010).

- Augusti: Brittiska Department of Energy och Climate Change (DECC) organiserade en "peak oil workshop" där det brittiska försvarsministeriet, Bank of England och företrädare för näringslivet utvecklade krisplaner för den skull att det det skulle uppkomma brist på energi (”energy shortfall”). DECCs chefsforskare David Mackay har vidare skickat ut förfrågningar till experter om information och råd angående peak oil/oljetoppen. Förfrågningar från allmänheten enligt Freedom of Information Act (FOI) om att få tillgång till policydokument om oljetoppen har mötts med avslag (MacAlister och Badal 2010).

- September. Den amerikanska tankesmedjan Center for a New American Security publicerade rapporten “Fueling the future force: Preparing the Department of Defense for a post-petroleum era” (Parthemore och Nagl 2010). Rapporten uppmanar USAs försvarsdepartement att förbereda en övergång till en post-petroleum-era till år 2040 och specificerar riktlinjer för en sådan övergång.

- Oktober. The Institute for Policy Research & Development (IPRD), en Brittisk oberoende forskningsorganisationer för tvärvetenskapliga studier av säkerhetsfrågor, publicerade en rapport(5) (Ahmed 2010) som varnar för att samverkande mat-, vatten-, energi-, klimat- och ekonomiska kriser kan leda till resurskonflikter under det nästkommande decenniet.

Med hänsyn tagen till ovan förutspådda höjningar av energipriserna och/eller veritabla energikriser, vad skulle då detta betyda för framtidens informationssamhälle? Effekterna av att oljeproduktionen inte skulle lyckas tillfredsställa efterfrågan kan bli katastrofala och vissa ekonomer pekar på den starka historiska korrelationen mellan å ena sidan prisspikar i oljepriset (och minskad efterfrågan på bilar och nya hus (Kilian 2008)) och å andra sidan ekonomiska recessioner (Cortright(6) 2008, Gokhale(7) 2009, Rubin(8) 2009, Hamilton(9) 2009). Ett sådant samband kan innebära att successivt högre energipriser kan skjuta en ekonomisk återhämtning från den senaste lågkonjunkturen framåt på obestämd tid. Med andra ord är det inte osannolikt att slutet på den billiga oljan, och följaktligen också slutet på den billiga energin, kan innebära slutet för ekonomisk tillväxt och kanske också vara ett förebud om en kommande ekonomiska frånväxt(10) av den typ som vi nyligen sett prov på under den globala lågkonjunkturen 2008-2009. Några exempel på konsekvenser utifrån ett trippelkris-perspektiv (ovan) skulle till exempel vara ökande problem för överskuldsatta länder att hantera sin ekonomi (Japan, USA, Storbritannien, Grekland etc.), mindre investeringar i åtgärder som motverkar klimatförändringar och – paradoxalt nog – färre investeringar i alternativa energikällor på grund av bristande tillgång på investeringsmedel(11). Det tar emot att tänka på de effekter som en sådan händelseutveckling skulle ha på fattigare, ibland överbefolkade och mindre stabila(12) stater.

I en framtid av utebliven eller negativ tillväxt kan storskalig tekniska utveckling och ny infrastruktur tvingas bli skjuten på framtiden – på obestämd tid. Ett aktuellt exempel är det gemensamma (EU, USA, Ryssland, Sydkorea, Japan, Kina och Indien) samarbetet kring att bygga den experimentella fusionsreaktorn ITER(13). Trots att arbetet med att bygga reaktorn knappt har påbörjats har de uppskattade kostnaderna på ett decennium växt från 6 000 miljoner euro till (för närvarande) nästan tre gånger så mycket, 16 000 miljoner euro (EurActiv 2010). Det var meningen att reaktorn skulle byggas under en period på tio år med början år 2011, men i kölvattnet av den globala ekonomiska krisen ser finansieringen nu osäker ut. Förslaget att slussa pengar från andra forskningsområden till ITER blev av förståeliga skäl sågat längs fotknölarna av forskare från dessa konkurrerande områden (Nature 2010). På motsvarande sätt kan utbyggnaden och införandet av ny teknisk infrastruktur inom IT- och telekom-området (t.ex. lanseringen av 4G och 5G-nät) komma att försenas (och sedan försenas igen och sedan igen) om inte ekonomin och tillväxten tar fart igen. Under sådana förhållanden kan det hända att skuldtyngda operatörer som är överinvesterade och som tagit ut framtida ekonomisk tillväxt i förskott också kommer att ha problem med att underhålla och vidmakthållande den nuvarande IT-infrastrukturen och de nuvarande tjänsterna. Detta leder oss tillbaka till huvudfrågan som denna text berör; hur skulle framtidens IT-användning se ut i en tillväxt-utmanad värld?

Mitt förslag är att inspiration och idéer om hur framtidens informationssamhälle kan komma att se ut faktiskt redan idag kan återfinnas på platser som har upplevt en frånvaro av, eller en negativ tillväxt under de senaste decennierna. Ännu en gång vänder vi oss mot USA för att få inspiration från ett ledande land där modeller av morgondagens samhälle existerar redan idag. Vad händer om ”framtiden informationssamhälle” redan är här och det heter ... Detroit?

Läs fortsättningen i del 2!


Referenser

Ahmed, Nafeez Mosaddeq (2010). “A user’s guide to the crisis of civilization: And how to save it”. London: Pluto Press.

Auzanneau, Matthieu (2010). “Washington considers a decline of world oil production as of 2011”. Le Monde, March 25.

Bundeswehr Transformation Center (2010). “Peak oil: Sicherheitspolitische implikationen knapper ressourcen” [“Peak oil: Implications of resource scarcity on security”].

Catton, William (1982). “Overshoot: The ecological basis of revolutionary change”. University of Illinois Press.

Cortright, Joe (2008). “Driven to the brink: How the gas price spike popped the housing bubble and devalued the suburbs”. CEOs for cities, Chicago, Illinois.

de Grey, Aubrey and Rae, Michael (2007). “Ending aging: The rejuvenation breakthroughs that could reverse human aging in our lifetime”. New York: St. Martin’s Press.

Donoghue, Andrew (2010). “Former Chief Scientist lends voice to “Peak Oil” warnings”. BusinessGreen.com, June 10.

EurActiv (2010). “Funding crisis for nuclear fusion project ITER”. EurActiv, June 10.

Froggatt, Anthony and Lahn, Glada (2010). “Sustainable energy security: Strategic risks and opportunities for buissness”. Chatham House-Lloyds white paper.

Gokhale, Jagadeesh (2009). “Finanacial crisis and public policy”. Cato Institute, Washington D.C.

Hamilton, James (2009). “Causes and consequences of the oil shock of 2007-2008”. Brookings Papers on Economic Activity.

Hansen, James (2009). “Storms of my grandchildren: The truth about the coming climate catastrophe and our last chance to save humanity”. Bloomsbury Press.

Industry Taskforce on Peak Oil and Energy Security (2010), “The oil crunch: A wake-up call for the UK economy”.

Jackson, Tim (2009). “Prosperity without growth: Economics for a finite planet”. Earthscan Publications.

Kilian, Lutz (2008). “The economic effects of energy price shocks”. Journal of Economic Literature, Vol.46, No.4, pp. 871-909. Pre-publication version available online.

Kurzweil, Raymond (2005). “The singularity is near: When humans transcend biology”. Viking.

Lovelock, James (2010). “The vanishing face of Gaia: A final warning”. Basic Books.

Macalister, Terry (2010a). “Branson warns that oil crunch is coming within five years”. The Guardian, February 7.

Macalister, Terry (2010b). “US military warns oil output may dip causing massive shortages by 2015”. The Guardian, April 11.

Macalister, Terry (2010c). “Lloyd’s adds its voice to dire ‘peak oil’ warnings”. The Guardian, July 11.

Macalister, Terry and Badal, Lionel (2010). “Peak oil alarm revealed by secret official talks”. The Guardian, August 22.

McKibben, Bill (2007). “Deep economy: The wealth of communities and the durable future”. New York: Henry Holt & Company.

Monbiot, George (2006). “Heat: How to stop the planet burning”. Allen Lane.

More, Max (2010). “The extropist manifesto”.

Munroe, Rick (2010a). “Review: Putting the Bundeswehr report in context”. Energy Bulletin, September 28.

Munro, Rick (2010b). “Energy security: An annotated military/security bibliography (2010 update)”. Energy Bulletin, September 28.

Nature (2010). “Fusion funding slammed in European Parliament”. Nature.com, September 16.

OTC2010 (2010). “Straight talk from an insider”. The Official 2010 Offshore Technology Conference newspaper (published by World Oil Magazine).

Parthemore, Christine and Nagl, John (2010). “Fueling the future force: Preparing the Department of Defense for a post-petroleum era”. Center for a New American Security.

Rubin, Jeff (2009). “Why your world is about to get a whole lot smaller: Oil and the end of globalization”. New York: Random House.

Schultz, Stefan (2010). “Military study warns of a potentially drastic oil crisis”. Der Spiegel, September 1.

Tainter, Joseph (1990). “The collapse of complex societies”. Cambridge: Cambridge University Press.

Time Magazine (2009). 16 nov 2009 on 47% functionally illiterate in Detroit.

U.S. Joint Forces Command (2010). “The Joint Operating Environment 2010”.
.

13 kommentarer:

Anonym sa...

Än så länge är ju den hypotesen, att framtiden redan är här, belagd med sociala straff. Så därför händer väl egentligen ingenting, utom att Du personligen blir behandlad som spetälsk. Samhället ska av någon anledning behöva förfalla ytterligare innan kopplingar mellan hög invandring, 2-graders mål, Peak Oil, befolkningsökning och liknande får göras.


Tobias Wallin

Mossmann sa...

Hej Daniel,

Bra text som vanligt.
Några randanmärkningar:

Jag tycker inte att följande stycke behövs:

Effekterna av att oljeproduktionen inte skulle lyckas tillfredsställa efterfrågan kan bli katastrofala och

(det känns som du målar oss på näsan här, den sakliga texten är redan glasklar :) )


Här fattas ett att:
Med andra ord är det inte osannolikt (att )

Om vi tittar i nutiden efter framtiden, så är Detroit naturligtvis en variant, två andra är Haiti och Juarez i Mexiko.

Daniel sa...

Mossman, kanske skriver jag dig (er) på näsan, men denna text (som alltså utgör del 1 i en serie) är alltså inte skriven för *er* utan för människor som ev. aldrig har hört talat om peak oil.

Jag har översatt texten till svenska och bara filat på språket och en del uttryck, men egentligen inte på någon annat sätt "anpassat" den till Livet efter oljan.

Det finns säkert också några fler synpunkter man kan ha på texten rent språkligt, men efter en viss gräns orkar jag inte bry mig utan det får vara som det är...

Haiti, Juarez kan helt klart vara exempel, men nu är då texten redan färdigskriven (på engelska). Men beroende på vad som ska hända med originaltexten framöver tar jag i vilket fall tacksamt emot tips. Vete dock 17 om jag skulle vilja åka till Haiti eller Juarez eller andra i kaos totalt sammanfallande delar av världen för att utföra fältarbete om hur de använder datorer... men det är förvisso något att tänka på.

ylven sa...

Jag vet inte om jag har missat något, men för mig är inte Detroit något tydligt exempel av något slag. De enda associationer jag gör till Detroit är att det är en stad uppbyggd kring bilproduktion. Om det har gått dåligt för staden på senaste tid, så är det i alla fall inte särskilt tydligt för mig. Men du kanske ska utveckla det i senare texter.

Bra att reagera på paradigmet som de flesta inte ser, att den billiga energin är förutsättningen för allt vi har. Frågan är om det är tillräckligt tydligt för åhörarna att resten riskerar att falla som ett korthus utan den, kopplingen ekonomisk tillväxt och billig energi är ju till exempel särskilt svår för de flesta att ta in. Och den ekonomiska tillväxten är ju verkligen motor till den sköna nya värld som de flesta har i tankarna.

Cornucopia? sa...

Välkommen tillbaka och i högform ser jag.

Hur blev du bemött? Krävs inte lite stake att lägga fram ngt sådant på en konferens där alla riskerar idiotförklara dig.

Småsaker. Informatin felstavning. 6000 och 1600.

Vitsen m. Detroit förstår jag helt. Hur ser det ut i ett kollapsat I-land, där Detroit får symbolisera detta.

Daniel sa...

Detroit och bilar är ju mitt i prick, Ylven. Men det har hänt mycket annat i Detroit de senaste 50 åren (kommer i nästa text).

Cornu har helt rätt, Detroit är valt för att det är ett exempel på "förfall". Juarez eller Haiti har aldrig varit några lysande exempel på något speciellt, men det har Detroit. Motsvarande områden i förfall i Europa duger också bra men av olika anledningar är Detroit det bästa exemplet jag kunde komma på.

Om Sverige (och andra länder) får uppleva förfall (decline) är det inte Haiti som är en föregångare utan kanske då snarare Detroit.

Frågan om hur det blev emottaget när jag presenterade det inför publik är intressant och jag har ett intressant svar. Dock tar jag med mig detta och återkommer till detta efter att jag översatt och publicerat alla texterna!

flute sa...

Bra text, Daniel!
Men den behöver korrekturläsas. Det är en mängd småsaker.

Daniel sa...

Har läst igenom texten igen och fixat de problem som blivit uppmärksammade och en del andra. Tack för hjälpen!

ylven sa...

Har uppdaterat mig om Detroit nu, det var verkligen spektakulärt! Dock har jag också förstått att jag inte är ensam om att inte vara uppdaterad om Detroit.

I Sverige har vi ju mostvarande förfall i mindre industriorter runt om i landet. Jag råkade snubbla över Fredriksberg under en semester. Det är sådant som man inte tror finns på riktigt, om man inte har sett det med egna ögon.

Daniel sa...

Tips: sök på "ruins" och "Detroit" tex på Google image search...

Se även Jan Jörnmarks hemsida (http://www.jornmark.se/) om hans arbete både i Sverige och utomlands med att dokuementera övergivna platser!

Osunt sa...

Utmärkt introduktion. Ska verkligen bli intressant att följa fortsättningen på dina aktiviteter!

LasseM sa...

Intressant vinkel. Jag har ibland tänkt att internet och datorer är alltför sårbara och att vi får lära oss att bygga radiosändare (och kanske mottagare också) av sopor. Om vi ska skapa en bättre värld vill vi ju fortsätta ha kontakt.
Exemplet Detroit är bra. Men jag funderar också på ett par beslutade lokala jätteinvesteringar som kan bli fullkomligt överflödiga. I stället för nya Slussen med åtta bilfiler skulle det räcka med två bussfiler. Och Förbifarten (över Ekerö) hinner kanske bli färdig till den dag den inte behövs (färjan från Slagsta och den kostigsartade landsvägen skulle räcka).
OOT (ordentligt off topic): Det förfallna Detroit har producerat minst ett roligt rockband, Detroit Cobras.

Daniel sa...

Japp LasseM.

Se vidare http://danielpargman.blogspot.com/2012/03/beyond-web-20-post-collapse-computing.html