torsdag 30 oktober 2008

Kolmården vs Skansen

.

I somras var vi på Kolmårdens djurpark. Jag var där på en kick-off för 10 år sedan men har dessförinnan inte varit där sedan jag var barn. Nu har jag egna barn och eftersom äldsta pojken fyllde fem i somras tyckte vi att det kunde vara trevligt att åka dit tillsammans. Vi koordinerade vår resa med några vänner som också har två pojkar i samma ålder (rekommenderas varmt). Enligt djurparkens hemsida är Kolmården Djurpark "ett av Sveriges populäraste resmål för barnfamiljer. Under en säsong har Kolmården drygt 500 000 besökare".

Det var trevligt, men det blev dyrt. Bara en dags inträde på Kolmården för två vuxna och ett barn (minstingen går in gratis) kostar nästan 650 kronor. Lägg till safariparken och priset börjar närma sig 800 kronor. Lägg till två dagar i parken + safari och priser går över 1 100. Eftersom vi ville vara där två dagar och också sova över slog vi till och tog en övernattning på Vildmarkshotellet. Nära, bekvämt, mycket genomtänkt för barnfamiljer men också förstås dyrt. Inträde till djurparken ingår i priset som landade någonstans mellan 2 500 och 3 000. Till detta tillkom en middagsbuffé på hotellet och mat (lunch) i själva djurparken. Och kostnaden för bilresan (300 kilometer tur och retur).

Nu har jag försökt återskapa priserna utifrån hotellets hemsida med det är lite svårt att veta exakt vad vi betalade i somras. Gissningsvis kostade hela kalaset (djurpark, hotell, mat, bensin) någonstans i krokarna kring 4 000 kronor. Och då valde vi ett helt vanligt standardpaket utan några tillägg. Väljer man att som vi bo på Vildmarkshotellet är det svårt att pressa dessa kostnader speciellt mycket mer än 10% eller kanske maximalt 20%. Och att slå på stort, åka till Kolmården och sedan äta medhavd lunch och middag går lite emot syftet med en sådan resa.

Efter besöket reflekterade jag över kostnaderna. För mig personligen finns det en avtagande marginalnytta av att lyxa till det. Att gå på restaurang är väldigt trevligt. Att gå på en dubbelt så dyr restaurang är trevligare, men kanske inte dubbelt så trevligt. Att gå på en fem gånger så dyr restaurang... och så vidare. Därför är jag tveksam till att värdet av ett besök på Kolmården står i proportion till priset.

Eftersom vi bor i Stockholm har vi en djurpark på nära håll, Skansen. Inte lika exotiska djur men detta kan till viss del vägas upp av den trevliga historiska miljön. Priset för inträde under högsäsong för vår familj är 2 x 100 kronor för två vuxna och inget för barnen (40 kronor från 6 års ålder). Om vi låtsas att vi går dit två dagar i rad och äter måltiderna ute kanske vi kommer upp i 400 (inträde) + 400 (två luncher) + 400 (middag) = 1 200 kronor. Kostnaden för resan är försumbar eftersom man kan nyttja kommunaltrafiken för att ta sig dit. Dessutom är 1 200 högt räknat eftersom det är mycket enklare att snåla "på hemmaplan". Ett besök på Skansen behöver inte kosta mer än 200 kronor + kostnaden för en medhavd matsäck.

Att ett besök på Kolmården skulle vara tre, tio eller tjugo gånger "bättre" (mer värt) än motsvarande besök på Skansen är svårt att tänka sig. Vi åker till Kolmården för att vi har kan, för att vi har råd, för att det är en utflykt som heter duga och för att det är lite mer exotiskt (långt bort + spännande djur). Men jag misstänker att om sonen fick välja mellan Kolmården eller Skansen + så mycket glass han orkar äta under en hel dag så är chansen stor att det skulle bli Skansen. Om valet stod mellan Kolmården med familjen eller Skansen också tillsammans med bästa kompisens familj skulle det definitivt bli Skansen.

Det är nu vi lägger till oljan (eller finanskris/lågkonjunktur). Om oljan blir dyrare, människor fattigare och bensinpriset skjuter i höjden ligger helt plötsligt Kolmården väldigt långt bort från Stockholm. Om människor inte längre har råd att bara sådär göra utflykter på hundratals kilometer, eller om de över huvud taget inte har egna bilar, så ligger Kolmården en bit bort även från Norrköping (närmare bestämt 25 kilometer bort). Hur kommer Kolmårdens djurpark och Vildmarkshotellet att må bortom oljetoppen? Ganska dåligt misstänker jag - även om djurparken (+23 miljoner) och vildmarkshotellet (+7 miljoner) gjorde ett rekordresultat 2007.

För ett hotell är beläggningen A och O då de fasta kostnaderna är höga. Man sitter alltså med en mängd kostnader oberoende om det är många eller få som bor på hotellet och vi vet att resor och lyx är bland det första som det dras in på när det blir knapert. Kolmårdens djurpark kan kanske bussa in gäster från Norrköping men detta kan väl knappast hålla parken under armarna besöks- eller inkomstmässigt? Ännu värre blir det för så kallade "destination parks" - nöjesparket som människor bygger upp en hel semester kring för att besöka. Jag tror att antalet interkontinentala resor med DisneyWorld (Florida, USA) som mål kan komma att sjunka dramatiskt i framtiden...

Mycket av det jag skriver ovan kommer att påverka även Skansen, men eftersom det ligger mitt i Stockholm och ett besök där inte behöver gå på mycket mer än 200 kronor har de ett mycket bättre utgångsläge. Även, eller kanske speciellt när tiderna är hårda vill människor ha förströelse - fast de kanske inte har råd med dyr förströelse. Stockholmare finns det ganska gott om (jämfört till exempel med Norrköpingsbor), och när dessa drar sig för, eller inte har råd att åka till Kolmården kan det ju hända att Skansen får fler snarare än färre besökare. Dessutom händer det mycket annat på Skansen bortom djurmatningen, allsång och julmarknaden och det skulle säkert gå att anpassa och utveckla verksamheten även till en besökspublik som håller hårdare i plånboken.

På det personliga planet då, kommer vi att åka tillbaka till Kolmården? Nja, jag är i vilket fall inte så sugen på att detta ska bli en "destination park" för oss igen. Jag skulle möjligtvis kunna tänka mig att stanna till i parken en heldag ifall den ligger på vägen till någon annan destination. Istället slår jag gärna ett slag för att bo på lantgård eller på vandrarhem. Då kan man få en hel veckas boende för vår två-dagars Kolmården-budget ovan. Åker man tillsammans med vänner (och barn i passande ålder) är det än bättre. Dessutom vill jag mycket hellre gynna lokala ekonomier - en enskild familj som bor på landet eller någon som driver ett vandrarhem - än ett stort vinstdrivande företag.

Nå, det är inte så att jag har något speciellt emot just Parks & Resorts Scandinavia AB som driver Kolmården (och Gröna Lund, Skara Sommarland etc.) och som ägs av Clas Ohlson-arvtagarna Johan och Helena Tidstrand. Det är bara det att de är "en av Nordens ledande aktörer inom temaparksbranschen som är en del av upplevelseindustrin". Vidare är upplevelseindustrin "ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form". Själv föredrar jag att skapa egna upplevelser på ett icke-industrialiserat sätt istället för att för dyra pengar få dem levererade till mig. Jag tycker bättre om de aktiviteter och upplevelser som en lantgård eller ett vandrarhem har att erbjuda mig och mina barn. Jag föredrar att tillsammans med min son klättra upp på berget bakom vandrarhemmet i Sankt Annas skärgård och titta på utsikten över vattnet framför allt liv och stoj (och oväsen) på Vildmarkshotellet.

När jag ovan skrev att Vildmarkshotellet var genomtänkt för barnfamiljer betyder det att de har stor vana av barn och barnfamiljer, de har lyxig pool, stora lekrum med hög standard (mycket leksaker, filmrum, spelkonsoller etc.) och många aktiviteter för barn dagarna i ända (ansiktsmålning, knattedisco). Genomtänkt men också mycket kommersiellt och konsumeristiskt. Deras spelkonsoller (PlayStation 2 och PSP) är inte bara en service gentemot besökande barn utan också ett marknadsföringsfönster för Sony. Frågan är ens om de betalar något för spelmaskinerna och mjukvaran eller om det tvärt om är Sony som betalar för att få vara där och visa upp sig?

Vad tycker du kära läsare är en hållbar/miljövänlig semester för en barnfamilj från stan? Eller är att resa bort på semester i sig själv ohållbart i längden?
.

5 kommentarer:

Bengt Axmacher sa...

Det kan diskuteras om Kolmården är ett trevligt resmål. Jag bor i närheten (Söderköping) och vi har drivit ett Bed & Breakfast i 10 år (inte nu längre) och har lite erfarenhet hur folk ser på semester och pengar. Många barnfamiljer som bodde hos oss var på Kolmården, sov över, var på Astrid Lindgren i Vimmerby, soöver ochavrundade medbesök på Smultronstället i Söderköing, Europas mest framgångsrika glassbar, som har lyckats, mest genom att hålla höga priser.
Rätt pris är väl det som ger ägaren bäst netto i längden. Meningen med en fri ekonomi är ju att marknaden skall sätta priset? Kolmården hade under många år dålig ekonomi. Nu är det privatägt och har höjt prisnivån en hel del och går bra och utvidgar stadigt sitt utbud.

Daniel sa...

Jovisst, rätt pris är förstå bra. Men min poäng var att i en värld där människor har mindre pengar att röra sig med kanske rätt pris för att locka besökare genererar för lite pengar för att man ska kunna fortsätta att driva parken på något vettigt sätt.

Om transporter dessutom är mycket dyrare än idag kanske det inte går att locka människor till en något avsides belägen djur- eller nöjespark ens om inträdet var gratis...

Alltså tror jag att Kolmården kan ligga pyrt till om människor börjar tänka sig för en extra gång innan de drar ut på vägen för att bränna pengar.

Att Kolmården får problem är inget jag varken ser fram emot eller sörjer, i min text nöjer jag med med att analysera och spekulera kring detta. Att sedan jag och min familj inte kommer att åka tillbaka dit (så ofta) är bara en personlig preferens.

Bengt Axmacher sa...

Mina besök på Kolmården har varit intitierade av barnbarn, och jag tycker det är lite högt pris. Blir det påtagligt dyrare att transportera sig dit så tror jag också att de får bekymmer.
Men jag tror att vi på sikt löser transportproblemen med elbilar, som inte kommer att bli dyrare. Men på vägen dit, kan det ju bli bekymmer periodvis.

Daniel sa...

Elbilar är förstås bra, det skulle vi ha satsat på för 100 år sedan.

Men idag har vi 40-50 bilar på varje 100 personer i Sverige. Om vi tänker oss att det kommer att finnas lika många bilar i Sverige som idag om 10, 20 eller 40 år måste vi också ha en idé om varifrån all denna elektricitet ska komma ifrån.

Jag har inte sett någon beräkning eller något seriöst förslag på hur denna elektricitet ska genereras och i avsaknad av detta är jag, åtminstone för stunden, tveksam till hur det hela ska gå ihop.

Att vi kommer att ha elbilar, men betydligt färre är 40 för varje 100 personer är lättare att se men det var nog inte det du menade...

Anonym sa...

Om Vattenfall ska anklagas för oseriositet i sina förslag så är det knappast för att det är svårt att generera elen - i varje fall inte i Sverige - utan för batteriutmaningen...