Energi är gratis

.
För 50 år sedan proklamerade Lewis Strauss, ordförande för US Atomic Energy Commission, att det löfte kärnkraften bär med sig är att ”It is not too much to expect that our children will enjoy in their homes electrical energy too cheap to meter”. Just uttrycket ”too cheap to meter” - för billig för att mätas - dyker ibland upp då och då när ett anklagande finger pekar på detta som ett bevis på att kärnkraften inte har uppfyllt vad den lovade, eller mer generellt på att ny teknik alltid hajpas och att teknikoptimisters förhoppningar inte är att lita på. Den idé jag lite provokativt utforskar här är istället att energi i praktiken har varit och fortfarande är gratis (men att detta kan komma att ändras efter oljetoppen).

Som jag skrivit i en tidigare text har 19 dagsverken av skördande i jordbruket för 200 år sedan idag ersatts av en timmes arbete med traktorn. På motsvarande sätt har vi ersatt en människas (eller dragdjurs) fysiska arbete - dagar av slit i sitt anletes svett för att flytta stenar, timmerstockar eller handelsvaror – med energin som finns i en liter bensin eller diesel. Den vanligaste användningen av bensin är idag förstås att med snabb hastighet flytta 700 miljoner stora tunga metallschabrak – innehållandes en eller flera människor - fram och tillbaka, fram och tillbaka (en genomsnittlig svensk bil vägde mer än 1 400 kilo år 2007).

Begreppet ”energi-slav” står för den mängd energi som behövs för att ersätta arbetet från en människa som jobbar manuellt. Det visar sig att energiinnehållet i några få liter bensin motsvarar den kraft en människa kan utveckla under en månads hårt fysiskt arbete. Det betyder alltså att vi alla, genom att använda stora mängder (fossil) energi kan sägas ha många energislavar som jobbar 24 timmar om dygnet åt var och en av oss och som hjälper oss att upprätthålla vår nuvarande materiella nivå och livsstil.

Enligt vissa beräkningar har en genomsnittlig amerikan ett tresiffrigt antal energi-slavar och även om vi svenskar måhända inte har lika många slavar som en amerikan spelar vi ändå i samma division. Beräkningar av antalet energi-slavar varierar starkt, men poängen med begreppet är att med lite mer mänskliga mått förmedla insikten att var och en av oss omedvetet och självklart tar stora mängder energi i anspråk för att upprätthålla vår moderna livsstil. På faraonernas tid var 95% av Egyptens befolkning direkt sysselsatta i jordbruket och de lyckades (endast) generera ett överskott av energi (mat) som räckte till de återstående 5% av befolkningen som var slavar och byggde pyramider. På "den gamla onda tiden" var energin alltså Dyr.

Nästa steg är att visa inte bara att vi använder energi i överflöd utan också att denna energi är väldigt väldigt billig. Här lånar jag Richard Heinbergs resonemang som går ut på att det har räckt med att jobba 20 minuter till en lagstadgad minimilön i USA för att ha råd att köpa en gallon (3.8 liter) bensin. Alltså ger 20 minuters arbete (troligtvis inte speciellt fysiskt krävande) tillgång till energi som motsvarar uppemot 200 timmars hårt fysiskt arbete. Att byta 20 minuter mot 200 timmar ger en utväxling på en faktor 600 (och om man har högre lön kan man nå en utväxling många gånger högre än 600)!

Det är alltså omöjligt att förneka att energi är väldigt billig idag. Ur ett lite längre historiskt perspektiv är energi faktiskt så ofattbart billigt att den i praktiken kan betraktas som gratis i det moderna samhället. Även om det inte känns så just när man står vid bensinpumpen eller när man får elräkningen så förhåller det sig faktiskt på precis detta sätt. Enda skälet till att elräkningen svider är för att vi använder så sanslöst mycket av denna vara. En traditionell glödlampa på 100 Watt som är tänd i en timme använder lika mycket energi som (ligger i paritet med vad) en människa i hårt fysiskt arbete (en energislav) kan utveckla under samma timme! Om el genererades av kroppsarbetande människor skulle det alltså behövas en extra människa i arbete för varje lampa vi ville tända. Energisparlampor är förstås att föredra men då har vi inte ens börjat prata om kostnaden för att hålla igång kylskåpet, spisen, tvättmaskinen, hemelektroniken och för att värma vattnet till en dusch.

Kanske är det möjligt att lite provokativt gå vidare och påstå att så länge vi som samhälle har råd att upprätthålla vår nuvarande livsstil så är energi även fortsättningsvis i praktiken gratis. När skulle i så fall energi börja kosta? Jo, kanske när vi:
- som samhälle måste göra svåra val som kan te sig radikala idag
- upptäcker att mängden energi (el, bensin, värme) som vi kan bekosta med 25% av vår disponibla inkomst krympt betänkligt och detta tvingar fram svåra val
- som privatpersoner inte längre har råd att äga/köra bilar
- inte längre har råd att äga sommarstugor eller åka på semester (glöm utomlands)
- inte heller har råd att i snitt disponera 44 kvadratmeter bostad per person

Just boendet är en dold energibov och också något som många kanske inte tänker på när man diskuterar ökad levnadsstandard. Men det kostar stora mängder energi att bygga, värma upp och underhålla bostäder. I Sverige disponerar vi idag 44 m2 bostad/person – en ökning på över 60% sedan slutet av 70-talet. I USA ligger man på 70 m2 per person enligt Jonas Frycklund som är ekonom på Svenskt Näringsliv. Jonas tycker för övrigt att vi ska bo större och konsumera mer och ser med tillförsikt fram mot att när ”våra barnbarns barn relaxar i sina pooler så kan de med gott samvete konstatera att de inte sliter på miljön”. (Jag har sett siffran 44 m2 bostadsyta per person på ett flertal ställen men egentligen kanske siffran är så hög som 55 m2 per person vilket är vad SCB rapporterar här. Detta skulle i så fall skulle betyda att vi fördubblat vår bostadsyta per person på bara 30 år.)

Sverige har också flest singelhushåll i världen och som alla förstår är det förstås dyrare (och mer energikrävande) per person att leva som singel än i ett delat hushåll. Inte mindre än 47% av alla hushåll i Sverige är singelhushåll och ytterligare 28% består av två personer. På Kungsholmen i Stockholm är 80% av hushållen singelhushåll och på Södermalm 60% (jag vet dock inte om en ensamstående förälder utgör ett ”singelhushåll”). Är det långsiktigt hållbart med så många kylskåp och spisar och TV-apparater i relativt stora och sparsamt bebodda lägenheter? Inte i en värld där energi inte längre är gratis - för där måste man tränga ihop sig och dela på kostnaderna…

Siffrorna ovan flyter lite och det finns flera faktorer som man skulle kunna fördjupa sig i, till exempel:
- Exakt hur ska man definiera en ”energislav”? Energi in (mat/bränsle) eller arbete ut? Vilken effekt kan en människa hållbart utveckla under 8 timmars fysiskt arbete? Hur stora är energiförlusterna när vi omvandlar (teoretiskt energiinnehåll i) bensin till kraft som faktiskt drar bilen eller traktorn framåt?
- Hur många timmar utgör en månads arbetsinsats? 160 timmar (40 timmar/vecka x 4 veckor/månad) eller 320 timmar (12 timmar/dag x 6 dagar/vecka)?
- Vilken är minimilönen (och genomsnittslönen) i USA respektive Sverige i förhållande till bensinpriset (eller elpriset).

Inget av detta ändrar dock på de grundläggande argumenten ovan. Energi är ur ett historiskt perspektiv ofattbart billig - i praktiken gratis – och på sikt (bortom oljetoppen) kommer väldigt mycket som vi tar för givet att vara tvunget att omprövas och bli annorlunda. Vår utmaning är att se till att annorlunda inte nödvändigtvis betyder ”sämre” utan att vi kan hitta bra lösningar som fungerar i ett hållbart lågenergisamhälle.

Jag känner att den här texten och nästa är bland de bästa, eller viktigaste texter jag har skrivit hittills. Efter att jag började leka med tanken på att energi idag är gratis (denna text) och att transporter därför också är gratis (nästa text) har jag skaffat mig nya konceptuella glasögon som tillåter mig att se på omvärlden på ett nytt sätt. Medieteoretikern Marshall McLuhan sa (fritt översatt) att "vi vet inte vem som upptäckte vatten, men det var inte en fisk". Poängen är att det är svårt att se det man simmar i, är omgiven av och tar för givet. Det är lätt hänt att man blir medveten om sin egen kultur och vad man tar för givet först när man är utomlands, upptäcker att saker där fungerar annorlunda och då får tillfälle att reflektera över skillnaderna mellan där och här.

På samma sätt fungerar det med energi och transporter. Vi tar stabil tillgång till billig energi för så självklar att vi inte ens är medvetna om detta faktum. Först med ett provokativt påstående om att "energi är gratis" (vilket i bokstavlig bemärkelse förstås inte är sant) kan man börja fundera över och inse vidden och implikationerna av vad som kommer hända - på alla områden - när energi inte längre är gratis utan istället kostar.

När man därefter åker till IKEA en dag i november klockan 13 ser man med nya ögon på de 1000 väglampor längs med motorvägen som redan är på väg att börja tändas. När man sitter i IKEAs höst-smyckade restaurang en timma senare och är omgiven av ännu fler lampor som hänger i alla fönster kan man luta sig bakåt och fundera... över det faktum att ett par mil fram och tillbaka i bil till IKEA bara kostar några tior och att lunchen därför fortfarande är mycket billigare än om man stannat hemma och gått med familjen runt hörnet för att äta lunch på kvarterskrogen...

Vem tänker idag på elförbrukningen och på kostnaden för strömmen när vi köper en elvisp eller en DVD-spelare? Som sagt, i praktiken behandlar du och jag idag energi som om den var gratis. Försök argumentera emot det om du kan!

.