.Bild: Efter halva september ser det ut som Livet efter oljan kommer att gå mot nytt besöksrekord denna månad.
Det har gått ungefär ett år sedan jag startade denna blogg och det är dags att sammafatta och reflektera över det gångna året (villket jag tidigare gjort efter de första tre månaderna respektive efter det första halvåret).
Livet efter oljan startade den 1 augusti förra året. Vad beträffar bloggens ursprungliga intention (se första inlägget) så har jag ganska väl levt upp till den. Jag trodde visserligen att jag skulle ta större intryck av svensk dagspress och andra bloggar och att jag oftare skulle skriva om mig själv om min familj, men på det stora hela har det blivit ungefär vad jag tänkte mig.
Vad jag tog för givet och inte ens skrev var att det alltid skulle vara lätt att se kopplingen mellan varje enskild text och bloggens övergripande tema; olja, oljetoppen och livet efter oljan. Så har det dock inte alltid blivit. Jag har märkt att mitt ursprungliga intresse med tiden har lett vidare åt olika håll och att kopplingen till olja inte nödvändigtvis är helt självklar för någon som snubblar in på bloggen och bara läser den senast publicerade texten. Här är tre exempel på divergerande intressen som tar sin utgångspunkt i en oljeproblematik, men som lätt kan bli ämnen i sig själva som jag återkommer till och gärna skriver mer om framöver:
- Mat (energi & mat: matsäkerhet, matproduktion, fattiga länder).
- Ekonomi (energi & ekonomi: kritik av tillväxt-tänkande och Business-As-Usual).
- Datorer och Internet (energi & internet: avatarerers strömkonsumtion, grön IT, datacenter).
I mina intressen har jag under året som gått rört mig vidare från frågor om huruvida eller när oljetoppen inträffar (svar: "ja" respektive "nu, eller snart") till funderingar om vad oljetoppen kommer att innebära och till att tyda oljetoppsrelevanta skeenden och trender i vår samtid. Där jag tidigare tog för givet att oljetoppen kommer att få stora konsekvenser direkt, håller jag nu öppet för att konsekvenserna kan komma att utvecklas ("vecklas ut"?) över en längre period. Som andra påpekat tenderar vi att överskatta konsekvenser av förändringar på kort sikt, men underskatta deras konsekvenser på lång sikt.
Under året som gått har jag skrivit 16 texter om böcker och samma trend syns även där. Under det första halvåret handlade påfallande många böcker om just oljetoppen (exempelvis Lindstedt, ”Olja”, Deffeyes, ”Beyond oil”, Heinberg, ”The party’s over” och Strahan, ”The last oil shock”). Framöver kommer böckerna jag skriver om att breddas. Dessutom har jag under senvåren och sommaren läst flera böcker som jag inte hunnit skriva om, så det kommer att bli flera texter om böcker framöver. Jag har också halvmetodiskt samlat på mig teman och länkar i snart ett år och kan nu skriva längre serier av texer om en del olika ämnen. Den första delen i en serie texter om USA kommer inom kort.
Nyligen återkom jag till, och skrev två nya texter om globala fartygstransporter och rederibranschen och jag känner att detta är ett ämne jag säkert kommer att återkomma till regelbundet (minst någon gång om året åtminstone). På samma sätt kommer jag säkert att regelbundet återkomma till bilbranschen och till suburbia och bilberoende i USA. En annan trend framöver är alltså att jag kommer att återkomma till ämnen som jag en gång har satt mig in i, redan skrivit om och där jag vill hålla koll på utvecklingen.
Jag hade högre publiceringstakt förra året (mer än sex texter per månad i snitt) än jag har haft i år (något över fyra per månad). Å andra sidan var texterna till att börja med betydligt kortare, så i termer av total textproduktion per månad går det nog mer eller mindre på ett ut. Numera har jag 8 000 - 10 000 tecken som riktmärke för längden på mina texter, men av de senast 10 texterna har bara den mycket otypiska texten "Misär och barnarbete" legat på under 10 000 tecken (och snittet för de återstående nio texterna har istället varit hela 12 000 tecken). Målet på 8 - 10 000 tecken motsvarar i vilket fall ungefär 1300 - 1600 ord, eller 2-3 A4-sidor text. Eftersom det tar en del tid att få ihop en tre sidor lång text har jag för närvarande valt att publicera en ny text var 6:e eller var 8:e dag (i somras var takten var 10:e dag och i våras var 6:e dag).
Trots att antalet besökare går upp är det fortfarande få som kommenterar inläggen. Visserligen har alla inlägg de senaste 6 månaderna blivit kommenterade av minst en person, men medianvärdet är ändå bara tre kommentarer per inlägg och en av dessa är ofta ett svar från mig. Jag vet inte riktigt varför så få kommenterar, men jag har mina misstankar. Under de första månaderna efter bloggen startade var det en regel snarare än ett undantag att ingen kommenterade inläggen. Det var trist, men efter att jag skaffade en räknare i mitten av oktober kunde jag åtminstone få återkoppling och se att det kom besökare varje dag. Fler på måndagar som är den populäraste dagen och färre (ungefär hälften) på lördagar. Däremot är antalet besökare ganska jämt fördelade över dagen (fast 20-23 är ändå de mest populära timmarna).
Antalet besökare varierar förstås mycket, men det händer numera inte alltför sällan att det kommer mer än 100 unika besökare på en dag (rekordet är just nu 131). Efter de första tre månaderna skrev jag att 7 personer prenumererade på bloggen och att det kom 15 – 20 unika besökare per dag. Efter sex månader hade jag 20 prenumeranter och uppskattningsvis 30 – 40 unika besökare per dag. Idag är jag uppe i 49 prenumeranter och senste månaden har antalet unika besökare per dag fluktuerat mellan 40 och 130 (medianvärdet är 80).
På sistone har ungefär 600 +/- 100 unika besökare läst varje publicerad text (nå, har hittat till bloggen under perioden mellan två texter publiceras). Den underliggande trenden går långsamt uppåt även om trenden inte direkt kan fångas av någon rak linje eller vacker kurva (se bilden ovan).
Det är inte helt lätt att i detalj förstå vad det är som driver trafik hit. Nya inlägg förstås. Att andra refererar hit (ibland från konstiga forum som inte alls har med oljetoppen att göra, till exempel från Sweden Rock Festivals diskussionsforum eller Andreas Berg, Fil dr & välfärdsforskare). Kanske beror trafiken också på vad gammelmedia skriver om, eller ifall någon olje-relaterad dokumentärfilm visades på TV igår? Några få hittar hit när jag ibland kommenterar tidningsartiklar och bloggar.
Med tiden och med en större upparbetad volym av publicerade texter är det också fler som trillar in här utifrån en Google-sökning. Ibland är kopplingen hit helt logisk och man ser att den som söker har hittat till rätt ställe, till exempel när någon hittat hit efter att ha sökt på:
- negativ ränta
- grön IT
- transporter utan olja
- ransonering av mat under andra världskriget
- cantarell mexiko
- bensinpris 1908
- långpendlare sover
- bra oljeböcker
- överkapacitet bilindustrin
Vid andra tillfällen är sökfraserna lite lustigare, eller så är det bara lite mer överraskande att sökning ledde just hit:
- rakapparat på flyget
- hur dyrt är det att gå in på skansen
- hästen måste komma tillbaka i jordbruken
- provokativt påstående
- antalet singelhushåll på Kungsholmen
- ryanair med småbarn
Den enskilt mest populära sökfrasen som har fört människor hit är ”svart jord”. Då hittar man till min text om Gunnar Lindstedts bok. En bubblare är "baltic dry index" som leder till en text om globala fartygstransporter. Annars kommer också många hit genom mina ”grannar” i cyberrymden (främst Cornucopia, Flute, diskussionsforumen Oljesnack och Ecoprofile samt klimatmagasinet Effekt). Med tiden är det förstås också fler och fler som återkommer hit utan att ta vägen förbi någon annan blogg/mellanstation.
Bloggandet har också börjat få lite andra effekter. I våras började det dyka upp inbjudningar till olika seminarier och evenemang. Min blogg hade alltså fastnat i olika utskickslistor och den underförstådda överrenskommelsen är alltså att jag får inbjudningar till olika evenemang mot förhoppningar om att jag ska intressera mig för och skriva om ditten och datten. Så här kan det till exempel se ut när Skogsindustrierna bjöd in massmedia och bloggare:
---------------
MEDIEINBJUDAN 2009-04-07
Välkommen till träff med författaren och miljöaktivisten Mark Lynas
Mark Lynas är en inflytelserik författare, bloggare och aktivist inom miljöområdet med fokus på den globala uppvärmningen. Skogsindustrierna har bjudit in honom för att vara en av huvudtalarna under Skogsnäringsveckan. Skogsindustrierna vill uppmärksamma skogens positiva roll för klimatet då den bland annat genom ökad tillväxt bidrar till att ta upp fossil koldioxid ur atmosfären.
Medieträffen, med lätt lunch, sker på Norra Latin den 21 april klockan 12.15 – 13.15, lokal Musiksalen.
Lotta Larson, kommunikationsdirektör på Skogsindustrierna hälsar välkomna, Mark Lynas talar i ca 20 minuter, därefter öppet för frågor.
Medieträffen är öppen för massmedia och bloggare.
---------------
Jag har ännu inte gått på en enda sådan träff men jag ångrar att jag inte tog chansen att lyhört lyssna på Lynas (som är mest känd för sin bok Sex grader). Jag är lite nyfiken och kommer säkert att gå på någon eller några sådana evenemang under hösten.
Andra saker som bloggandet har lett till är:
- Två texter från bloggen har i förkortad form blivit återpublicerade i den alternativa, räntefria banken JAKs medlemstidning Grus & Guld.
- I april var jag på en trevlig ”miljöbloggträff” och träffade både nya och gamla bekantskaper (nå, jag hade läst deras bloggar).
- När jag skrev om ransonering kommenterade journalisten David Jonstad detta och han har sedan dess kommit ut med en bok om CO2-ransonering som förslag på lösning till klimatkrisen (jag återkommer till den).
- När jag skrev en kritisk text om professorn på Karolinska, Hans Rosling, kommenterade han själv texten bara dagen efter. Den texten och min text om gammelmedia är de mest lästa texterna hittills.
- Det ser också ut som jag kommer att skriva kortare bokrecensioner till det nya klimatmagasinet Effekt som kommer ut i september. Magasinet är i nuläget ett ekonomiskt vågspel så de som skriver får inte några pengar (ännu). Men det kan jag bjuda på (inte minst för att jag återanvänder texter från denna blogg). Helt lätt är det dock inte att skriva en sådan text då mina texter här är på runt 10 000 tecken och Effekt ville ha ner dem till ynka 1000 tecken. Då blir det inte mycket sagt och man får vrida och vända på varje ord.
Sedan starten för ett år sedan har jag publicerat 71 texter (inklusive denna). Efter att ha klippt in dem alla i ett Word-dokument blir det dokumentet nästan 170 sidor långt (Times, 12 punkter). Det är inte utan att tanken smygit sig på att med texterna från bloggen som utgångspunkt skriva en bok om ”olja, universum och allting”. Tyvärr skulle det inte riktigt bli den bok jag själv skulle vilja läsa. Det som fattas är historier, intervjuer med experter och annat som skulle göra boken mer levande och spännande. Sådant har jag dock inte tid att göra eftersom arbetet med att skriva nya texter till denna blogg är ett fritidsintresse som tar alldeles för mycket tid redan som det är. Så vi får se hur det blir med det. Efter Ylvens kommentarer här om att hon håller på att skissar på en oljetoppsroman har jag också lekt med den spännade tanken. Jag skissade på ett utkast till synopsis i somras och det var riktigt roligt.
Till sist, har det gått som jag hade tänkt mig? Det är svårt att svara på, jag hade inte så många idéer om vad som skulle kunna hända när jag började skriva bloggen och jag hade inte heller någon plan som sträckte sig ett år fram i tiden. Vid det här laget har dock bloggen hittat sin form; längre olje/energi-relaterade texter (analyser) som kommer ungefär en gång i veckan. Texterna utgår inte sällan från böcker jag läst och ganska ofta skriver jag om saker som är relaterade till USA. De flesta texter bygger på i huvudsak engelskspråkigt källmaterial. Det finns helt enkelt betydligt fler och bättre texter att tillgå på engelska än på svenska inom detta område.
Målet framöver är att skriva de bästa texterna på svenska, som knyter ihop och förklarar oljetoppsrelevanta tendenser och trender, som vem som helst ska kunna förstå, men som speciellt riktar sig mot de som är specifikt intresserade av oljetoppen och allt som är relaterat till och som föregår eller följer på den. Mina bästa grannar (se ovan) är också mina svåraste konkurrenter. Men jag är mer fokuserad (enkelspårig? :-) Du läste det säkert inte här först, för jag jagar inte heller de senaste nyheterna. Men förhoppningsvis läste du en av de bästa och mest uttömmande analyserna här.
PS. Dra på trissor. Vem hade kunna tro att att skriva om att skriva om olja skulle vara ett så populärt ämne? Ovan nämner jag att Livet efter oljan som mest har haft 131 unika besökare på en dag, men redan dagen efter (16 sept) kom det 240 unika besökare! Jag vill inte skrämma bort några av mina läsare, men å andra sidan är det intressant att se vilka som kommer hit. Här är några av de som besökt Livet efter oljan bara den eftermiddagen:
- Sweden, 192.176.xxx.x Uppsala local government
- Sweden, 62.88.xxx.xx City of Goteborg, sweden
- Sweden, 193.183.xxx.xx Huddinge Kommun
- Sweden, 192.44.xxx.xx Landstingskontoret
- Germany, 217.67.xx.xxx E.ON IS GmbH AS
- Europe, 136.8.xxx.x Ford Motor Company Ltd
.
Tre poddavsnitt om klimatkrisen | Göteborgs universitet
8 månader sedan
25 kommentarer:
Här får du en kommentar på det här inlägget också.
Gratulerar till första året, fortsätt producera högkvalitativa artiklar, så fortsätter läsekretsen att öka!
Saknar dock modeinläggen...
Modeinläggen ja. Jag såg dina. Jag skulle aldrig kunna skriva så mycket om mina, eller om några andra kläder.
Har du några tips på vad som skulle kunna utgöra post-Peak-Oil-mode?
Lappade byxor och lagade skor?
Jag har ett tips till post-peak-mode! Vadmal, skinn och linne! Kläder som håller och har råvaror inom landet som i stort sett slängs idag!
Något jag verkligen saknar i bloggen är mer om hur det går med Änggärdet!
Hur gick det till exempel med traktorn?
Grattis till första året!
Det har varit intressant att läsa!
Jag tyckte jag skrev om bra post-peak mode. Kläder som håller för evigt, och undantaget de återvunna PET-flaskorna så var de i princip fossilfria.
Successivt kommer vi få minska på fossilkläderna, dvs polyester, fleece, nylon etc. Hur vi skall klä dagen volym på befolkningen utan plast får vi fundera på. Hållbarare, grövre kläder är en väg. Papper kanske?
Annars är det det gamla vanliga - bomull, lin, ylle, silke, siden och förstås päls. Varifrån vi nu återigen skall få volymerna.
Sedan andra världskriget har vi klätt den växande befolkningen på jorden i plast. När tillgången på plast nu minskar så återstår att se hur vi skall göra. Att producera naturmtrl nog går nog bara att göra från världens växtfibrer, skog etc. Långfibriga träd som gran borde det gå att göra mtrl av.
Under WW2 gjorde man uniformer av fibrer från brännässlor i Sverige. Brännnässlefält blev en strategisk tillgång...
För övrigt har mitt skrivande gått mer från mitt bokprojekt till min, i sammanhanget blygsamma, blogg. Men jag ser fram emot att få läsa din bok!
HEJ
Minns nu att att jag sett dig skriva i andra forum tidigare. Då i egenskap av "kamrat" och efter peak oil kolapsar äntligen kapitalismen. Jag fick en massa skit av dig o dina "kamrater" då jag menade att man inte skall blanda in idiologier i en sån här viktig fråga. Du kan tyvärr aldrig bli trovärdig i mina ögon.
Cornucopia, Ylven:
Bra förslag på PO-mode. Det är dock inget som ännu så länge klättrar upp på min lista över ämnen som det kliar i mina fingrar att skriva om. Som tur är finns det nog initialt klädlager i svenska hem och stugor som räcker i ett (flera?) decennier.
Ylven:
Trevligt att du ser fram emot att läsa min bok - trots att jag halvt avfärdar (eller åtminstone skjuter på) sådana planer ovan ;)
Anonym:
Du måste blanda ihop mig med någon annan. Jag skulle aldrig uttrycka mig så simpelt och kategoriskt ("efter peak oil kolapsar äntligen kapitalismen"). Din virriga kommentar ger heller inga ledtrådar till vem du är, vilket forum det rörde sig om, vilket ämne som diskuterades etc.
Grattis till första året Daniel!
Bara att fortsätta på samma väg med uttömmande, informativa texter om de svårlösta utmaningar resursfrågorna leder till.
Skönt att läsa texter som går på djupet och låter frågor bli så svåra de faktiskt är. Något som saknas i de flesta av dagens snabba medielandskap där svart ställs mot vitt och man måste vara för eller mot. Nu. Snabbare svar tack!
Fredrik B - Ecoprofile
("Konkurrent"...? Komplement menar du? ;-) )
Här är en artikel som cykeln som mode:
Ecoprofile: Transportmedel, motionsredskap ...och modeaccessoar?
Sen har vi modebloggen Copenhagen Cycle Chic. Ett bra mode efter oljetoppen är tweed. SF Tweed. Deras första inlägg är kul:
"Hello dashing lads and snappy lasses of tweed!
Since the last SF Tweed Ride was such a smashing success, we have decided to not only plan another ride but start one of these new fangled… I think they call them Tube-Logs? Anyway, SF Tweed’s main goal will be to help spread all that is Tweed!" osv
Keep up the good work! Läser varje inlägg med nöje (även om det är tunga ämnen som avhandlas)! Hur mäter du förresten antal prenumeranter på bloggen? Själv prenumerar jag via RSS i Firefox men antar att det inte syns i statistiken?
Fredrik
Konkurrent - komplemet? Precis, det var därför jag skrev "konkurrent". Jag tror att vi snarare ger draghjälp än att man i strikt bemärkelse konkurrerar om läserens begränsade tid.
Malm
Den informationen får jag av/i min RSS-läsare (Google reader) om både min egen och andra bloggar jag prenumererar på när jag ber om att "visa detaljer".
Jag tycker inte att du ska stirra dig blind på antalet besökare (möjligen trender). Det är bättre att ha hög kvalitet istället för hög kvantitet av besökare.
Själv håller jag på att läsa ikapp och har jag kommit några månader framåt. Jag har lite tankar som kanske kan bidra senare.
Kristian.
Självklart ska man inte stirra sig blind på kvantitet. Vill man maximera antal besökare ska man ju skriva om något mer publiktillvänt än olja och energi...
Men att det är fler som läser är ju också en bekräftelse på att andra tycker att det ÄR hög kvalitet i innehållet - så det hänger ihop.
Sedan är ju internets vägnar outgrundliga - just denna text som INTE handlar om olja blir nog den mest lästa hittills.
Tänkte ge lite läsar-feedback...Jag tycker du skriver en intressant blogg med välarbetade texter, har varit regelbunden besökare sedan ett halvår ungefär. Bra jobbat!
Jag fick en tanke om mode härom dagen, och det var kjollängder. Skulle det kunna finnas ett samband mellan inomhusklimatet och kjollängder, och därmed ett samband mellan billig energi och längden. Är det kallt inomhus så blir en lång kjol som ett tält och hindra den kalla luften i rummet.
Och när vi fick tillgång på varma och dragfria bostäder så hade längden ingen sådan betydelse längre.
Anonym, på sommaren är det å andra sidan luftigare med kort kjol, särskilt om man inte har luftkonditionering.
Jag tror i och för sig också att billig energi har påverkat modet. Det verkar som att folk har glömt hur man klär sig i lager för att ha det skönt oavsett temperatur. Själv har jag upptäckt att ull är mycket bättre än bomull. Det är varmare, men ändå blir jag mindre svettig i ull än i bomull. Bomull suger upp fukt och blir då tätt, medan ull inte suger upp lika mycket fukt och därför fortsätter att andas, även efter det har blivit fuktigt.
Ibland säljs bomullskläder med argumentet att det är ett naturligt andasmaterial. Men det andas bara sålänge man inte svettas i det ;-)
Syntetfibrer andas lika bra som ull, men blir illaluktande mycket snabbare än ull.
Jag föreställer mig också att folk var mindre känsliga för kroppslukt förr i tiden. Själv störs jag mest av överdriven parfym.
Ok Daniel, nu har jag plöjt igenom din blogg (ingen garanti att jag fattat allt). Grattis till en imponerande mängd, disciplin och kvalitet! Så imponerande gjord research! Du inspirerar och jag är otroligt tacksam att det finns sådana som du som offrar så mycket egen tid på det här som är så viktigt.
Mitt egna intresse handlar om personlig utveckling och konsekvenser av den. Jag försöker besvara frågor som:
Det här är ju av yttersta vikt, varför fattar inte folk sånt här?
Varför hittar inte folk hit?
Varför saknar folk motivationen att mer än skumma några rader?
Varför filtrerar folk det här ideologisk propaganda eller konspirationsteorier?
Varför filtreras det bort?
Ett matematik-svar som redan givits: folk fattar inte exponentialkurvan.
Men jag är alltså intresserad av de större filosofiska och psykologiska frågorna kring hur vi bygger mening och konstruerar vår världbild och varför sånt här inte får plats i skallen för många. De flesta har intuitiva uppfattningar om varför, men jag kan bidra med lite mer robusta modeller.
Du talar om trögheter i strukturer, tex infrastruktur, ekonomiska system, politiska strukturer osv. Jag är mer intresserad av kartläggning av strukturerna vi har i skallen - vår oförmåga att hantera komplex information och göra den meningsfull.
Det jag vet om dessa interna strukturer bidrar tyvärr inte till att göra bilden ljusare. Vissa möjligheter kanske, man framför allt hinder. Jag ska försöka snabba på mitt skrivande så jag kan börja bidra på allvar.
Hej Kristian
Imponerande att du plöjt igenom allt.
"ingen garanti att jag fattat allt"
Var det något som var svårt att förstå? Undrar jag nyfiket.
"Grattis till en imponerande mängd, disciplin och kvalitet"
Tack!
Jag är också intresserad av världsbilder och de strukturer vi har i huvudet och kommer att skriva om det, men det är ett stort och svårt ämne och jag har inte kommit dit ännu. Men det står på listan över ämnen-att-skriva-om. Om du vill förkovra dig föreslår jag att du letar efter texter av Nate Hagens på forumet The Oil Drum.
Det är bara så mycket och tungt att ta in (men utmärkt sammanställt). En annan grej jag gillar är dina överslagsräkningar enligt konstens regler - ingenjörsfärdigheter skulle jag kalla det! :-)
Bara att sortera sambandet mellan olja, energi och tillväxt är tungt. Hittills har det väl varit i stort sett linjärt samband mellan olja och tillväxt?! Men måste det vara så? Vi är ju inne i ett informationssamhälle nu, du skrev om grön IT men har du någon aning om hur mycket IT-sektorn bidragit till tillväxten? (stor fråga, du behöver inte kolla om du inte har något nära till hands)
Har lånat och påbörjat Forsbergs bok nu...
Jag hittade den här av Nate Hagens som du kanske syftade på:
http://www.theoildrum.com/node/2411
Bra artikel! Jag har en del andra grejer på lut.
Jag har lagt till länk hit från min blogg, hoppas det är ok.
Jag är intresserad av IT-samhällets (energi-)fotavtryck och planerar att skriva mer om det i höst.
Många fäster stora förhoppningar till IT som svar på oljetoppen (ex. http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/replik_till_cornucopia).
IT är bra och kommer att spela en stor roll men jag är intuitivt mycket tveksam till om det fullt ut kan rädda vårt tillväxtsamhälle och "kompsensera" för minska/dyrare energi i framtiden.
Hagens har skrivit flera bra texter (som delvis överlappar varandra). Han kopplar ihop det hela vägen ner till signalsubstanser och belöningsmekanismer i hjärnan.
Klart det går bra att länka hit.
IT-samhällets fotavtryck låter angeläget!
Som sloped curve skriver är evig tillväxt möjlig:
"I allt högre grad definierar vi vårt välstånd utifrån vår tillgång till tjänster inom vård, kultur, nöjen, upplevelser, utbildning och så vidare. Detta är också en fullt rimlig utveckling."
Alltså, icke-materiella produkter kommer att göra vidare tillväxt möjlig. Tex kan producerad kunskap växa till oändligheten (både i komplexitet och i mängd) till skillnad från materiella ting. Alternativt ökad kvalitet i upplevelser och relationer.
Detta kan vara bra dra till med för de som absolut inte kan släppa tillväxttanken.
Som i matrix kommer vi att leva materiellt enkelt och äta äcklig gröt men kunna koppla upp oss och ha coola upplevelser. Skådespel åt folket! :-D
*Jag spånar lite*
Vi borde koppla loss tillväxtbegreppet från icke-materiella produkter till enbart materiella och ha 0%, alltså hållbart på lång sikt.
Tillväxt i det ickemateriella kan man definiera exempelvis med hjälp av komplexitet.
Det här löses filosofiskt genom att ge de tre stora (objektivt, subjektivt och intersubjektivt) lika ontologisk status - alltså säga att upplevelser och relationer existerar precis som materia. Ungefär som Platons idévärld och sinnevärld.
Så det "enda" som behövs då är väl vatten och energi till när- och egenodlad mat, värme och internetuppkoppling. Samt färdig digital infrastruktur, men det finns ju redan hyfsat uppbyggt.
Och glöm inte all kunskap som måste byggas upp och spridas som krävs för att skapa en högteknologisk hållbar matproduktion. (det vet ju du)
Ursäkta att jag spammar, jag tänker bäst när jag diskuterar.
Kristian, "Detta kan vara bra dra till med för de som absolut inte kan släppa tillväxttanken."
Jag tycker du sätter fingret på en viktig sak. Oljetoppsdebatten är polariserad. Ena lägret beskrivs som tillväxtfundamentalister och andra lägret beskrivs som apokalyptiska industrikramare.
Låt mig ge några fler exempel på tillväxt. Enbart i Sverige beräknas fysisk inaktivitet kosta samhället sex miljarder per år, framför allt i sjukvårdskostnader och förlorade inkomster till följd av utebliven produktion. Det skulle kunna lösas av att folk cyklar mer. Hälften av befolkningen bor inom inom fem km från jobbet, vilket tar 20 minuter på cykel. Ändå tar bara var femte cykeln till jobbet. Där finns som sagt miljarder att tjäna.
Inte Bilen Under Milen, hälsa
Ecoprofile: De flesta rör sig inom tio kilometer
Den genomsnittlige svensken äter ungefär 30-50% mer proteiner än vad Livsmedelsverket rekommenderar, så man skulle kunna äta mindre kött och troligen få bättre hälsa. Även där kan energiförbrukningen minskas, eftersom det krävs mer energi för att producera kött än det krävs för annan mat. Minskat köttände förbättrar medborgarnas ekonomi, hälsa och produktivitet.
Det är alltså inte bara IT som har potential att ge ekonomisk tillväxt, även minskad oljeförbrukning kan på många sätt leda till ökad effektivitet och ekonomisk tillväxt.
Jag chattade precis på DN med Johan Rockström:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-mycket-kan-jorden-tala-1.959182
Så här såg det ut:
Kristian
"Hej Johan! Har du någon kommentar till Kjell Alekletts (Uppsala Universitet) bedömning att peak oil (maximal oljeproduktion) ligger inom närmsta decenniet, och att IPCC kraftigt överskattat tillgången på fosila bränslen när de gjort scenarier?"
Johan Rockström
"Hej Kristian, jag respekterar Kjells analyser. Han har i Ambio sagt att jordbruket dessutom konsumerar 40 % av våra fossila bränslen, vilket i sig skulle skapa enorma problem för matproduktion i världen - om oljan tar slut. Å andra sidan kanske detta är vår välsignelse - att oljan tar slut samtidigt som vi måste fasa ut vårt fossila beroende. dvs hoppas han har rätt...johan "
"Välsignelse...", "Hoppas han har rätt..." Hmm, nu börjar jag bli riktigt orolig. Det är ju bra att klimatfrågan och oljestoppet har delvis samma lösning - göra sig av med oljeberoendet - men man kommer ju att ha fel tidsperspektiv och man kommer nog att missa att säkra matproduktionen och snabbinvestering i ny el.
Kristian, apropå att säkra matproduktionen: svenska livsmedelsaffärer slänger mat för över 2 miljarder kronor varje år vilket motsvarar över 100 000 ton. Svenska Dagbladet skriver att mellan 10 000 ton och 30 000 ton skolmat per år går till spillo som svinn – både vid själva tillagningen och vid serveringen – enligt en uppskattning av Naturvårdsverket.
SR Klotet: Mat för miljarder slängs
Svenska Dagbladet: Mat för miljoner kastas i soporna
Skicka en kommentar